Här är Sverige ett avskräckande exempel

I Sverige betraktar vi oss gärna som ett politiskt framsynt, modernt och öppet land i mittfåran.

Men i övriga Nordens ögon är Sverige extremt och ett avskräckande exempel.

Det enda svenska riksdagspartier är helt överens om är att Sverigedemokraterna till varje pris måste stängas ute från inflytande.

Inget annat parti kan tänka sig att regera ihop med SD trots att partiet i opinionsmätningarna ser ut att få över 20 procent och kanske till och med bli näst största parti. Redan nu är man nummer tre.

Frågan är hur länge denna inställning kan hålla när SD hela tiden växer och därmed gör det väldigt svårt att bilda en fungerande regering utan deras aktiva stöd.

Den kraftiga beröringsskräck som svenska partier fortfarande känner gentemot SD skiljer sig markant från läget i våra grannländer.

Dansk Folkeparti har öppet fungerat som stödparti för olika borgerliga regeringar ända sedan 2001. Partiet har en tydlig invandrings- och EU-fientlig inriktning och mycket gemensamt med Sverigedemokraterna. De två har på senare år etablerat ett visst samarbete.

Foto: AFTONBLADET
Norska invandringsministern Sylvi Listhaug besökte Rinkeby i norska valrörelsen.

Burkaförbud

Dansk Folkeparti, DF, har medvetet avstått från att ta plats i någon regering men tvingat de etablerade partierna att införa många av DF:s förslag på invandringsområdet. En taktik som varit mycket framgångsrik. Danmark införde nyligen ett burkaförbud och ska riva flerfamiljshus i utsatta områden för att bli av med "getton".

DF är nu Danmarks nästa största parti. Inför nästa val talar man om ett tänkbart samarbete med socialdemokraterna.

I Norge har högerpopulistiska Fremskrittspartiet suttit i regeringen sedan 2013 med Höyre som största parti. Även de har en tydlig invandrar- och EU-fientlig profil (även om Norge inte är fullvärdig medlem i EU).

Partiet har genomgått en process där den ursprungliga pariastämpeln nästan helt försvunnit. Varken Höyre eller det liberala partiet Venstre ser några problem att samarbeta med högerpopulisterna.

”Det svenska tillståndet”

I både Danmark och Norge används Sverige som ett avskräckande exempel i den politiska debatten. Särskilt när det gäller invandrings- och integrationspolitiken. Man pekar på hög kriminalitet och de många dödsskjutningarna under senare år i utsatta förorter. I Norges talas det varnande om "det svenska tillståndet". Underförstått att där vill man inte hamna.

I Finland är bilden mer komplicerad. Där har det högerpopulistiska Sannfinländarna splittrats i två partier. De tunga ministrarna och riksdagsledamöterna bröt sig ur för ett drygt år sedan och bildade Blå framtid. Ett parti med fem ministerposter i regeringen men med mycket lägre opinionssiffror än den andra falangen som fortfarande heter Sannfinländarna.

Min poäng är att även i Finland har ett antal etablerade partier accepterat att samarbeta med högerpopulisterna.
Så medan många i Sverige tycker det är helt rimligt att utestänga SD från makt och inflytande är inställningen en helt annan i våra grannländer.

Bruna rötter

Hur kan det komma sig?

En viktig förklaring kan vara de högerpopulistiska partiernas rötter. Medan SD har bruna rötter och är sprungna ur vit makt-rörelsen så har både DF och Fremskrittspartiet sina rötter i missnöjespartier som framförallt drev frågor som sänkta skatter.

Sannfinnländarna grundades ur spillrorna av Finska landsbygdspartiet.

En annan förklaring är att många svenskar vill se sig som öppna, upplysta och generösa gentemot en plågad omvärld. Detta behov av att framstå som god verkar inte finnas på samma sätt i grannländerna. Sverige tog exempelvis 2017 emot dubbelt så många asylsökande som de tre övriga länderna gemensamt, enligt statistik från EU, 22 190 mot 10 800 för Danmark, Norge och Finland tillsammans.

Även om man anlägger ett mer internationellt perspektiv framstår Sverige när de gäller att inte acceptera inflytande för högerpopulister mer som undantag än regel. Vi befinner oss där Norge och Danmark var för 10-15 år sedan.

Oavsett om man tycker det är bra eller dåligt är sannolikheten med andra ord stor att något eller några av de svenska riksdagspartierna framöver kommer att acceptera ett samarbete med SD.

Frågan är bara hur lång tid det tar.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM