RMV försvarar åldersbedömningarna

1 av 2 | Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Monica Rodrigo, generaldirektör för Rättsmedicinalverket, under Rättsmedicinalverket presskonferens om medicinska åldersbedömningar.
NYHETER

Riksmedicinalverkets (RMV) metoder för ålderbedömningar av unga har kritiserats för att varken vara träffsäkra eller rättsäkra.

Men verket tänker inte ändra på dem – åtminstone inte just nu.

– Vi ser i dagsläget ingen anledning att ändra våra metoder. Vår bedömning är fortfarande att våra metoder är bra metoder, med tanke på det uppdrag vi har. Men vetenskap är inte statiskt och vi följer utvecklingen hela tiden, säger Elias Palm, läkare och enhetschef på Rättsmedicinalverket, vid en pressträff.

Rättsmedicinalverket ställdes inför flera svårigheter när regeringens uppdrag att skyndsamt utföra medicinska åldersbedömningar i asylärenden kom i mitten av 2016, säger RMS:s generaldirektör Monica Rodrigo på pressträffen

– Vi skulle göra det omedelbart och skyndsamt. Vi hade inga egna radiologer eller magnetkameror och vi förstod tidigt att vi behövde göra en upphandling kring både apparater och tjänster, säger hon.

Det var heller inte fastställt vilken typ av metod som skulle användas för åldersbedömningen.

Ingen metod exakt

Att ålderbedömningar är en svår konst framkom med tydlighet under presskonferensen.

– Det finns ingen metod för att exakt fastställa en individs ålder, säger Petra Almqvist, överläkare i rättsmedicin, på pressträffen.

Olika metoder har för- och nackdelar.

– Det finns inte en enda metod som man använder i olika länder och dessutom är uppdragen olika, säger Petra Almqvist.

Metoder som har använts i Sverige är röntgenundersökning av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäled. Efter tandläkarnas och radiologernas analyser använder RMV en sannolikhetsskala, poängterar Petra Almqvist.

– Vi säger aldrig att det är säkert att en individ är 18 år eller över 18 år, vi säger att det talar för eller talar möjligen för.

Samma bedömning

Elias Palm talar vidare om den senaste kvalitetsuppföljningen.

– När man talar om kvalitetsmått så talar man om samstämmighet, till exempel att två radiologer gör samma bedömning, säger han.

En samstämmighet bör vara över 80 procent, framhåller han.

– Samstämmigheten här ligger på 92 procent, och det är vi nöjda med.