”Palestinierna påstår att det här är deras mark. Men de har inga bevis”

1 av 6 | Foto: Israeliske bosättaren Elie Pieprz visar från kullen i bosättningen var havet och gränserna till Palestina går.
NYHETER

GINOT SHOMRON, VÄSTBANKEN. Elie Pieprz kan inte förstå varför han och andra bosättare betraktas som det största hotet mot fred.

Tvärtom tycker han att bosättarna genom att skapa personliga band till palestinier ökar förståelsen mellan Israel och palestinierna.

Vi passerar en vakt med ett maskingevär nonchalant hängande över axeln. Efter en blick in i bilen lyfter han upp bomen som leder in i bosättningen Alfie Menashe.

Det tar en stund innan jag förstår att det inte är här Elie bor. Han tar med oss till utsiktspunkten på toppen av samhället av ett speciellt skäl. Han vill visa oss hur sårbart Israels befolkningscentra är.

Utsikten är vidunderlig. Trots att det är en aning disigt i luften ser vi utan vidare höghusen i Tel Aviv.

Elie pekar söderut och säger att på en klar dag så ser man utan problem till Gaza. Han pekar norrut och säger att det vi ser är Haifas förorter fler mil bort.

– 70 procent av Israels befolkning lever i det område du kan se från den här kullen. 70 procent av Israels fabriker ligger på denna yta.

Trots den stekande solen drar Elie på sig en svart kavaj.

– Före 1967 behärskades den här punkten av Jordanien. Vad skulle hända om vi gav tillbaka detta till palestinierna?

Elie svarar själv på sin retoriska fråga.

– Araberna skulle överösa Israel med raketer precis som Hamas gjorde från Gaza.

Elie hävdar att israel omöjligen kan lämnade tillbaka de ockuperade områdena. Extremisterna skulle ta makten.

– Med hjälp av kulor eller via valsedeln skulle Hamas väldigt snabbt styra ett självständigt Palestina. President Abbas har inget att säga till om. Det är därför han inte vågat hålla val på många år. Hamas uppfostrar sina barn till att utplåna Israel.

Elie Pieprz är ansvarig för bosättarorganisationen Yesha Councils utländska kontakter. Han har hört alla frågorna förut och han har sitt batteri av svar redo.

Han rabblar årtal för olika händelser som han tycker visar Israels goda vilja och de arabiska grannländernas lömskhet. Han ifrågasätter om det överhuvudtaget finns något folk som kan kallas palestinier. I hans ögon är de vanliga araber.

– Palestinierna påstår att det här är deras mark. Men de har inga bevis.

I nästa andetag motiverar han judarnas närvaro med att bibeln berättar att de var här för 2000 år sedan och att arkeologiska utgrävningar visat på vinodling, som judar ägnat sig åt.

Dagen före har jag talat med palestinier på Västbanken om deras syn på bosättningarna som breder ut sig allt djupare in på Västbanken. I dag bor 400 000 israeler i det som är tänkt att bli en palestinsk stat.

Jag behöver inte tala länge med Elie för att inse att palestinier och israeler lever i två olika universum.

Elie kan exempelvis inte förstå hur han kan betraktas som en fiende till fred.

– Allt vi gör är att bygga hus. Jag kan inte förstå hur det kan leda till våld, säger han och visar upp en uppriktigt förvånad min. Jag tycker det är skrattretande att kalla oss ett hot mot freden.

Men, skjuter jag in, det är ju uppenbart att nästan hela världen, inklusive palestinierna, anser att Israel genom att hela tiden bygga nya bosättningar på Västbanken gör det svårare och svårare att genomföra en tvåstatslösning, den fredslösning som FN, USA, Ryssland och nästan alla andra förespråkar.

– Två stater löser inte problemet, är Elie svar. Det gör det bara värre. Vi måste lära oss att leva sida vid sida. Jag vet att det inte blir lätt. Kanske får jag inte uppleva det i min livstid.

Vi kör den återstående biten till Elies bosättning, Ginot Shomon som enligt honom själv anses ligga långt in på Västbanken och är en av de bosättningar som fredförhandlarna definitivt anser måste lämnas tillbaka.

Vi passerar en stor israelisk checkpoint och därefter några arabiska småbyar.

Elie pekar mot några enkla butiker och säger att han brukar handla här som ett sätt att lära känna palestinierna. Att få dem att se honom som en granne vilken som helst. Det är hans recept för att på sikt bygga bort den misstro och det hat som idag finns mellan grupperna.

När vi vill stanna och ta en bild medan han handlar blir Elie lite tveksam. Själv har han inget emot det men har tror att palestinierna är emot.

– De är rädda att andra palestinier ska se att de gör affärer med judar och straffa dem för det.

I Ginot Shomon passerar vi ännu en vakt och en bom som fälls upp. Hela bosättningen där det bor cirka 7 000 personer är omgiven av ett elstängsel. Ett stängsel som varnar om någon försöker ta sig in.

Bosättningen är som en liten självförsörjande stad. Här finns en egen skola upp till sjätte klass, en livsmedelsbutik, apotek och annan service.

Alldeles innan vi kom fram passerade vid den palestinska byn Azzun, Bosättningarna byggs alltid nära palestinska byar i syfte att hindra dem från att växa. Och alltid på en högre punkt för att man lätt ska kunna se om obehöriga närmar sig.

Elie stannar bilen. Han vill visa mig var en 11-årig flicka, en vän till hans ena dotter, råkade ut för en terrorattack för två månader sedan. Han pekar på en väg nedanför bosättningen och berättar hur hon och hennes pappa kom körande när några palestinska ungdomar kastade in en molotovcocktail i deras bil. Den brinnande bensinbomben hamnade i hennes knä.

– Hon ligger nu på sjukhus med 70-procentiga brännskador och har genomgått en första hudtransplantation. Det kommer att ta lång tid innan hon kan gå igen. Om någonsin.

Elie rycker uppgivet på axlarna. Med jämna mellanrum attackeras bosättarna av palestinier. Oftast med stenar.

– De flesta av oss har bilar med krossäkra rutor. Staten ger oss bidrag till det. Min dotter skolbuss har också krossäkra rutor.

För fem år sedan levde Elie ett bekvämt och normalt liv utanför Seattle i USA. Vad fick honom att ta med sig sin fru och sina tre döttrar till vad han själv säger är ett område i krigstillstånd?

– Jag ser hur antisemitismen ökar runtom i världen. Även i USA. Det enda hemmet för judar är Israel. Det är här judar ska leva.

Familjens hus är delvis under renovering. En palestinier är på väg att lägga om golvet på uteplatsen. Bosättningen är på väg att utökas. Samtliga arbetare som klättrar i byggnadsställningarna är palestinier eller arabiska israeler.

ARTIKELN HANDLAR OM

Israel

Palestina