”Bra att förbereda nya lagen om skolorna”

Professor Agnes Wold om coronasmittan

avChristina Nordh

Publicerad:
Uppdaterad:

Gymnasier och högskolor stängs.

Nu snabbehandlar riksdagen en ny lag för förskolor och grundskolor.

– Att stänga såna skolor kan få denna livsfarliga konsekvens att mor- och farföräldrar tar hand om barnen, säger professor Agnes Wold.

Beslutet att stänga gymnasie- och högskolor förstår Agnes Wold, 65, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, fullt ut.

– Gymnasieelever i storstad åker ju tunnelbana och buss och trängsel ska man undvika till varje pris. Folk på högskola pendlar ofta ännu längre och kan resa med tåg. Så det är inte att det är någon särskild smittspridningsmiljö i själva skolan, det handlar om transporterna. Ju högre utbildningsnivå, desto längre reser man. Det gäller både lärare och studenter. Det är väldigt logiskt.

Riksdagen blixtbehandlar nu en ny lag för att undervisning i för- och grundskola ska kunna ske på annan tid och plats än i skolan.

– Barn som går på låg- och mellanstadiet går ju i skolan hemmavid och det är jättebra att de är i skolan. Med att stänga såna skolor kan få denna livsfarliga konsekvens att mor- och farföräldrar tar hand om barnen och det är ju det absolut värsta som kan hända, alla kategorier. Gamlingar ska inte få denna sjukdom... hela grejen är ju att det är de som ska skyddas, säger Agnes Wold.

– Om man i ett senare skede behöva stänga även de skolorna är det förstås bra att man har förberett lagstiftning som behövs.

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.
Foto: TT
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.

Nu finns samhällsspridningen i allt flera delar av Sverige, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Hur illa kan det här bli – är vi i närheten av att närma oss kulmen?

– Nej, gud nej! Det har bara börjat. Nej nej, tvärtom. Det är det som är så obehagligt, så det gäller ju att hålla på så här i månader så att vården inte blir överbelastad. Det är det som Folkhälsomyndigheten pratar om – att åtgärderna måste vara hållbara.

Flera personer har upptäckts vara smittade utan att ha symtom. Ska vi vara rädda?

– Ja, det absolut viktigaste, som har kommit bort lite grann, är luften vi andas. Det pratas så mycket om våra händer, det är väl inget fel. Men man får inte glömma att det handlar om att man inte ska andas in gemensam luft, säger professorn.

Foto: TT

– När jag var liten stod man under vinterkvällarna och andades ut och såg röken. Utandningsluften har små, små droppar i luften. Det där molnet, det är din utandningsluft – och den ska ingen annan andas in. Det är därför du ska hålla avstånd till alla människor, då blir du inte smittad. Det är i princip helt omöjligt. Det är ju när man träffas nära, när man blandar luften, som man kan smittas.

Men finns det någon anledning att vara rädd? De flesta blir ju inte jättesjuka?

– Nej, men allt handlar ju om hur många det är. Om du har en miljon i Stockholm och om en procent är sjuka blir det 10 000 personer. Om tio procent av dem får svåra symtom så är det 1 000 personer som ska in på intensivvård och då gäller det att det finns 1 000 platser för dem. Även om risken är liten för den enskilda, unga individen – för dem som är över 70-75 är det ju direkt farligt, livshotande.

Har Sverige agerat rätt hittills?

– Ja, jag tror Sverige har gjort det väldigt bra, faktiskt. Man följer vetenskapen och det är ju det bästa man kan göra. Det kom just en ny artikel där man gör modeller över effekten av olika åtgärder. Och det som Sverige gjort är det som är effektivt, säger Agnes Wold.

Foto: JERKER IVARSSON
Utbildningsminister Anna Ekström och statsminister Stefan Löfven.

PODD Corona – det kan vi lära från tidigare pandemier

I dagens avsnitt av Aftonbladet Daily blickar vi bakåt mot tidigare pandemier och frågar oss om de kan lära oss något om hur vi ska hantera coronaviruset. Gäst är Fredrik Elg.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad: