Många döda vid Soleimanis begravning

avVictor Stenquist

Publicerad:
Uppdaterad:

Minst 32 personer uppges ha dödats i trängseln vid begravningen av iranske generalen Qassem Soleimani.

Enligt statliga medier ska minst 190 personer ha förts till sjukhus.

Under begravningsprocessionen i Qassem Soleimanis hemstad Kerman ska trängsel och panik utbrutit under tisdagen.

Att dödssiffran ska vara så hög som 32 personer uppgavs i iransk statlig tv, enligt nyhetsbyrån AP. Först uppgav man att 35 personer dödats, men siffran har skrivits ner.

Däremot har skadesiffran ökat rejält. De första uppgifterna gjorde gällande att 48 skadats, men siffran har höjts till runt 190 personer.

Foto: Erfan Kouchari / TT NYHETSBYRÅN

– Tyvärr har, grund av paniken, några av våra medmänniskor skadats och några har dödats under begravningsprocessionen, säger Pirhossein Koulivand, chef över akutsjukvården i Iran, enligt AP.

På videor från Kermans gator syns till synes livlösa kroppar på marken i efterdyningarna av paniken och trängseln som utspelats under morgonen.

FAKTA: USA-Iran-krisen – dag för dag

  • 27 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.

  • 29 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.

  • 31 december 2019: Demonstranter försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.

  • 3 januari 2020: Den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd. Vid drönaranfallet dödades även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor.

  • 4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.

  • 5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.) Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.

  • 6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Enligt statliga iranska medier manifesterar miljontals människor på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.

  • 7 januari 2020: Irans parlament röstar igenom en resolution som klassar alla USA-soldater som terrorister. Soleimani begravs i sin hemstad Kerman.

Sammanställning: TT/Aftonbladet

1 av 9 | Foto: AP
Toppgeneralen Qassem Soleimani.
Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM