”Fokusera på männen som dödar”

Foto: Carin Götblad.
NYHETER

Carin Götblad vill att männen som slår och dödar ska få sina liv begränsade.

– I dag är nästan allt fokus på de brottsutsatta kvinnorna. De måste gömma sig, flytta runt till skyddade boenden, byta identitet och gå i stödsamtal.

Samhällets attityd till våld i nära relationer är en orsak till att kvinnomorden inte minskar, ­enligt regionpolischef Carin ­Götblad.

”Blir ibland bara en notis”

Hon tycker att uppståndelsen blir stor i medierna och bland ­politiker när män i kriminella gäng skjuter ihjäl varandra.

Men när en ­kvinna mördas av sin man eller exman sker även det under mycket våldsamma omständigheter.

– Ibland på öppen gata och ­inför barnen med en kniv. Hon bränns ihjäl i ett hus, skjuts i huvudet ­eller huggs sönder och samman i trapphuset. Men rapporteringen blir inte sällan bara en artikel eller notis. Trots att lika många ­eller fler kvinnor mördas av sina män/­exmän än i gängmord, skriver ­Carin Götblad i ett mejl till Aftonbladet.

– Det borde naturligtvis vara så att även dessa mord fick mycket uppmärksamhet. Kvinnor förlorar sina liv, helt maktlösa och oskyldiga barn förlorar sin mamma, ibland inför barnens ögon, fortsätter hon.

”Tvinga honom att flytta”

Hon tycker att fokus måste flyttas till gärningsmannen – som borde få sitt liv begränsat.

I stället måste de brottsutsatta kvinnorna gömma sig, flytta runt till skyddade boenden och byta identitet, medan deras barn tvingas avbryta skola eller förskola, lämna kompisar och inte vågar träffa släktingar.

– Tvinga honom att flytta till ett ”gärningsmannaboende”. Möjliggör snabbare och tydligare ­reaktioner från rättsväsendet. Låt psykiatrin och socialtjänsten­ ­bryta sekretessen och informera ­polisen i mycket större utsträckning. Resultaten av behandling av våldsutsatta män är tyvärr mycket svaga, säger Carin Götblad.

Carin Götblad var regeringens särskilda samordnare i en utredning om våld i nära relationer som avslutades i somras.

1. Varför minskar inte kvinnomorden i Sverige?

2. Vad behöver göras mer?

Åsa Regnér (S), jämställdhetsminister:

1. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. I många fall finns det också barn med i bilden. Jämställdhetspolitiken har saknat styrning.

2. Det gäller att göra saker som fungerar. Till exempel är det viktigt att ta tag i det förebyggande arbetet mot våld mot kvinnor. Det måste börja tidigt och involvera män.

Dan Eliasson, rikspolischef:

1. Morden sker ofta i bostäder där det är svårt för polisen att agera i den akuta situationen. Polisen granskar nu det dödliga våldet i nära relationer för att undersöka om det finns ytterligare åtgärder som vi kan vidta för att förebygga morden.

2. Jag instämmer i Aftonbladets beskrivning av problemen. Samverkan behöver stärkas ytterligare mellan berörda aktörer, till exempel polisen socialtjänsten, sjukvården, psykiatrin och kvinnojourerna. Att behandla våldsutövare är en annan viktig insats.

Beatrice Hopstadius, enhetschef på avdelningen för kunskapsstöd, Socialstyrelsen:

1. Det är verkligen extremt komplext men värt att ta på största allvar. En aspekt är att när man möter olika människor i nöd och i behov av skydd, eller gör en bedömning av risk, så får vi inte tappa det mellan stolarna. Myndigheterna måste han kontakt och kunna knyta ihop det vi ser. Det gäller både män i behov av behandling och stöd och kvinnor i behov av skydd.

2. Min bedömning är att man måste jobba mer med att implementera de riskbedömningsmetoder som finns utarbetade i socialtjänsten och psykiatrin. Jobba in nya arbetssätt där man möter personer med riskbeteende och i det längre perspektivet utveckla ett förebyggande arbete som har inriktning mot män och maskulinitet, bland annat.

Nils Öberg, generaldirektör, Kriminalvården:

1. Det finns inte en utan flera förklaringar till det. I grunden handlar det om en ojämlik maktbalans mellan könen och vissa mäns syn på kvinnor, något som kräver ytterligare ansträngningar för att skapa ett jämställt samhälle. Våld i nära relationer är ett stort och komplext problem som kräver omfattande insatser på en mängd olika områden.

2. En sak som Kriminalvården gör är att förbättra och systematisera riskbedömningar för alla klienter. Ett av de områden som dessa bedömningar handlar om är våld i nära relationer. Dödligt våld sker ofta mellan personer som känner varandra. Därför är det viktigt att vi lägger stor vikt vid risk för våld när vi planerar utslussning från fängelse. Detta blir en än viktigare princip när vi nu förändrar vår planering och uppföljning av klienternas verkställigheter och utslussning.

Henrik Belfrage, professor i kriminologi och forskningschef, Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena:

1. Någonting som är extremt viktigt är att vi i alla myndigheter måste bli bättre på att bedöma risker. Först då vet man vad man behöver göra. Jag har jobbat med sådana fall i många år och gjort en kartläggning av detta. Några av fallen varje år är helt onödiga. Hade man gjort en riskbedömning så hade de inte hänt. Om samhället tar det på allvar kan många kvinnor få leva vidare.

2. Utbildning, rutiner för att det här ska göras och hur det ska göras. Den gemensamma nämnaren är alltid att många myndigheter varit inblandade i en utsatt kvinnas liv men det har aldrig gjorts en ordentlig riskbedömning. Polisen är enda myndigheten som har tjänsteföreskrifter och det är bra, men där är problemet att se till att det verkligen blir gjort.

ARTIKELN HANDLAR OM