Prillan kan ge hängbuk

NYHETER

Dubbelt så hög risk för övervikt eller fetma

Snusande män löper dubbelt så hög risk som sina nikotinfria medbröder att drabbas av övervikt och fetma, visar en svensk studie. Men forskarna står brydda inför sambandet.

Ungefär var femte svensk man brukar stoppa prillor under läppen. Debatten om snusets eventuellt skadliga effekter på hälsan blossar upp med jämna mellanrum och tidigare svenska studier har kunnat koppla snusning till ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Inte nog med det. De båda läkarna Sara Holmberg och Anders Thelin som forskar vid Uppsala universitet visar nu i sin studie på 1 782 svenska män, publicerad i senaste numret av Läkartidningen, att snusare som inte tidigare varit rökare löper en dubbelt så hög risk för övervikt eller fetma som de män som aldrig använt tobak över huvud taget.

Också före detta rökare hade en ökad risk vare sig de snusade eller inte, men den var inte lika hög som för de "renodlade" snusarnas del. Tidigare studier har pekat i samma riktning även om siffrorna skiljer sig något åt.

Fett och alkohol

Männen i studien bodde på landsbygden i nio olika svenska kommuner. De var mellan 40 och 60 år, och redogjorde för sina tobaksvanor i intervjuer med läkare. Männen fick dessutom svara på frågor om bland annat mat- och motionsvanor och de blev vägda och mätta enligt konstens alla regler.

Den största andelen normalviktiga fanns i den grupp som aldrig någonsin hade använt tobak, visar studien. Självklart kan detta hänga samman med att personer som inte röker eller snusar har en tämligen sund livsstil i övrigt också, men forskarna tog hänsyn till detta när de gjorde sina statistiska beräkningar. Resultaten justerades, som det heter, för ålder, fysisk aktivitet, utbildningsnivå, fettintag och alkoholkonsumtion men ändå var siffrorna tydliga.

Sega råttor?

Varför snuset påverkar vikten vet inte forskarna, men de påpekar att allt tobaksbruk har inverkan på människans ämnesomsättning. Nikotin påverkar en rad hormoner och så kallade transmittorsubstanser som bland annat förmedlar signaler i kroppen. Bland annat ökas frisättningen av fria fettsyror och stresshormonet kortisol.

Det är också möjligt att resultatet kan ha påverkats av saker som forskarna inte tog hänsyn till i sina beräkningar, exempelvis totalt kaloriintag eller konsumtionen av socker hos deltagarna. Fler studier behövs om saken ska kunna redas ut ordentligt.

Sara Rosén/TT