Statsbudgeten 2016

Miljardplanen för att klara av flyktingkrisen

avAnette Holmqvist, Malvina Britts, Pär Karlsson

1 av 3

Sveriges kommuner får drygt åtta miljarder extra i år för hanteringen av flyktingkrisen. Men också landstingen och Migrationsverket får pengar i regeringens ändringsbudget.

– Det kommer vara ett viktigt tillskott för de som tagit emot många nyanlända och asylsökande, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade i dag regeringens extra ändringsbudget för 2015. Regeringen har tidigare flaggat för att flyktingkrisen innebär att underlaget för regeringens budget är bortsopat.

Migrationsverket meddelade i slutet av oktober att det behövs 29 miljarder kronor mer än tidigare beräkningar och regeringen har sett över möjligheterna att ta mer pengar från biståndet, samt att låna mer pengar och göra besparingar.

Miljarder till kommunerna

Regeringen föreslår nu i den ändringsbudget som i dag lämnas till riksdagen ökade utgifter med elva miljarder kronor. Det mesta är ett tillfälligt stöd till kommunerna och civilsamhället för den rådande flyktingsituationen och ingår som en del i regeringens uppgörelse med Alliansen.

– Syftet med förslagen är att säkra vård, skola och omsorg ute i kommunerna samtidigt som vi har ett väldigt stort flyktingmottagande. Tanken är att resurserna som finns i den här budgeten ska kunna användas utan dröjsmål för kommuner och landsting, säger Magdalena Andersson.

Kommunerna ska få 8,3 miljarder extra för i år och fördelas utifrån hur många asylsökande och flyktingar man tagit emot. 1,5 miljard går till landstingen och knappt 1 miljard till Migrationsverket.

– Därutöver har vi det civila samhället som nu gör väldigt stora insatser för att stödja människor som nu kommer till Sverige. De får ett extra tillskott på 200 miljoner kronor.

Pengarna till civila organisationer kommer att fördelas till dem som utför verksamhet inom flyktingmottagandet. Mest får den ideella sektor, därefter är det trossamfunden som får pengar. En del av pengarna ska dessutom gå till idrotten samt till folkbildning för snabbare svenskutbildning.

Lånar för att betala

Efter presskonferens utvecklade Andersson för Aftonbladet hur hon ser på läget just nu.

– Vi har aldrig tidigare varit med om att så här många flyktingar söker sig till Sverige. Det är en unik situation. Det är också ytterst ovanligt att vi lägger en extra ändringsbudget. Även storleken på beloppen vi höjer till kommunerna är på historiska nivåer, säger hon.

Kan det komma en ny extra ändringsbudget innan vårbudgeten?

– Vi kommer behöva följa utvecklingen noga och det går inte att utesluta att det kan vara nödvändigt. Det beror på vad som händer och hur många som kommer för att söka asyl i Sverige.

Flera S-kommunalråd har nu krävt att regeringen höjer skatten för att finansiera flyktingkrisen. Men det är inte finansministern huvudspår.

– Vi jobbar i huvudsak med att försöka sänka kostnaderna och att låna ytterligare resurser. Vi jobbar med att spara inte minst på migrationsområdet, vi har bland annat infört bland annat en ny boendeform för ensamkommande flyktingbarn som mer än halverar dygnskostnaden.

M oroas av brist på besked

Magdalena Andersson kan dock i dag inte svara på om regeringen kommer att överge utgiftstaken framöver.

– Vi måste se hur det utvecklas. Hur de offentliga finanserna och flyktingströmmarna utvecklas.

Moderaternas ekonomiska talesperson Ulf Kristersson framhåller att det är nödvändigt med extra pengar till kommunerna för hanteringen av flyktingkrisen.

– De behöver extra resurser här och nu, säger han.

Men att finansministern inte kan ge besked om utgiftstaken oroar honom.

– Jag oroas över att finansministern inte är tydlig med att man kommer hålla sig under utgiftstaket nästa år och att nya reformer inte behöver finansieras krona för krona. I detta allvarliga läge måste man prioritera bland utgifterna.

ARTIKELN HANDLAR OM