Kina på väg mot rymdsupermakt

Foto: Kinas nationella rymdstyrelse/AP/TT
Här är första bilden på månens baksida som Chang'e-4 skickat hem till jorden.
Foto: Jiang Hongjing/Nya Kina/AP/TT
Bilden är från uppskjutningen i början av december.
Foto: TT
Foto: Martin Wieser, IRF
Det svensktillverkade instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN).

avTT

NYHETER

Den kinesiska rymdsonden Chang'e-4 har landat på månens baksida, enligt kinesisk statlig tv. Den historiska händelsen blir ännu ett steg i landets satsningar att bli en verklig rymdsupermakt.

Sonden är den första som landat på månens baksida, som är mer svårtillgänglig än framsidan med sina kratrar. Väl på plats ska ett antal experiment genomföras, bland annat ska det undersökas om växter kan odlas när gravitationen är så låg och om det finns vatten vid månens poler.

Sonden, som sköts upp i december och landade på torsdagen, ska också undersöka samverkan mellan solvindar och månens yta.

– Eftersom månens baksida är skyddad från elektromagnetiska störningar från jorden är det en ideal plats att undersöka rymdmiljön och soleruptioner, säger Tongjie Liu, direktör för det kinesiska månprogrammet.

Månen vänder alltid samma sida mot jorden, då den roterar runt sin axel i samma takt som den färdas runt jorden. Redan 1959 tog en sovjetisk sond bilder av baksidan, skriver Reuters.

Svensk teknik

Kina satsar stort på att bli en rymdsupermakt och hoppas ha en bemannad rymdstation i bruk senast 2022. Men landet är som aspirant i rymdligan förhållandevis nytillkommet. Den första bemannade rymdfärden genomförde man så sent som 2003, och den första obemannade månlandningen ägde rum först 2013. Men med Chang'e-4:s lyckade landning skriver Kina nu historia.

– Det är första gången som någon rymdfarande nation gjort en mjuklandning på baksidan av månen, säger Johan Köhler, forskningshandläggare vid Rymdstyrelsen, och en av dem som närvarande vid den kinesiska raketuppsändningen i december.

Anledningen till att svenskar bjudits in var att det ombord på sonden finns ett svenskbyggt analysinstrument, givetvis prestigefyllt för Sverige. Men desto mer prestigefyllt för Kina.

– Kina visar nu att de har en teknik och en ingenjörskår som faktiskt klarar av att göra saker som ligger i framkant inom rymdforskningen, säger Olle Norberg, vicerektor vid Luleå tekniska universitet, tidigare generaldirektör för Rymdstyrelsen, men tillägger att månlandningen också till stor del är en geopolitisk ambition.

Rymdkapplöpningen över

Rymdkapplöpningen under Kalla krigets dagar, som avslutades när USA 1969 brädade Sovjetunionen genom att bli första land att landsätta en människa på månen, var i första hand en ideologisk maktkamp mellan de två supermakterna. Men det senaste decenniet har rymdforskningen upplevt något av en nyrenässans, dock med betydligt fler länder och företag inblandade och med mindre av forna dagars polemiska nationalism.

– I dag är det inte så mycket fråga om en kapplöpning, utan mer än fråga om att lägga sina resurser i ett rymdprogram. Varje stor rymdaktör följer i dag sin egen agenda, säger Johan Köhler.

– Det är framför allt roligt för den unga generation som växer upp, att de ges spännande tekniska utmaningar och en bild av vad man kan göra, kommenterar Olle Norberg.

Amerikansk oro

Dock oroar sig USA för Kinas framsteg i rymden och NASA har förbjudits att samarbeta med landet.

– En stor andel av rymdtekniken kan användas för både fredliga och militära mål. USA ser i stort sett allt som Kina gör i rymden som hotfullt, säger Joan Johnson-Freese, professor vid US Naval War College och expert på Kinas rymdprogram till CNN.