Kavanaugh- och Blasey Ford-härvan

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
HD-domarkandidaten Brett Kavanaugh. Arkivbild.
Foto: Saul Loeb/AP/TT
Professor Christine Blasey Ford, som anklagat HD-domarkandidaten Brett Kavanaugh för sexuella övergrepp. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Juristen Brett Kavanaugh nominerades den 9 juli av president Donald Trump till posten som ny domare i USA:s högsta domstol. Godkännandet av honom stötte på patrull på grund av anklagelser om sexuella övergrepp under hans studietid. Här är en bakgrund i punktform:

• Enligt USA:s grundlag ska höga utnämningar som Kavanaughs godkännas av senaten. Det går till så att den nominerade frågas ut av ansvarigt utskott, som röstar om utnämningen och skickar frågan vidare till kammaren. Senaten röstar även om kandidaten i fråga inte fått grönt ljus av utskottet. I nuläget har Republikanerna en liten majoritet i senaten, de sitter på 51 av de 100 platserna, men alla ledamöter följer inte partilinjen.

• Utskottsutfrågningen av Kavanaugh inleddes den 4 september. Då låg stort fokus på dennes syn på abort samt huruvida en president ska kunna benåda sig själv. Kort därpå meddelade den demokratiske Kaliforniensenatorn Dianne Feinstein att hon tagit emot "information från en individ" rörande nomineringen, något hon lämnat över till federala utredare.

• I mitten av september trädde psykologiprofessorn Christine Blasey Ford från Kalifornien fram som den som i juli skrivit det konfidentiella brevet till Feinstein. För tidningen The Washington Post berättade hon om en fest i början av 1980-talet, då båda var tonåringar. Kavanaugh ska då i kraftigt berusat tillstånd ha lagt sig på henne i en säng, försökt slita av hennes kläder mot hennes vilja och hållit för hennes mun när hon försökte skrika.

• Åsikterna om anklagelserna gick isär. Utsagan beskrevs både som allvarlig, flera andra kvinnor trädde fram med liknande påståenden, och som politisk smutskastning. Efter många om och men gick Republikanerna med på att låta Blasey Ford vittna inför justitieutskottet, något som skedde den 27 september. Efter henne framträdde Kavanaugh som kraftfullt och ilsket förnekade hennes berättelse. Båda bedömdes ha gjort känslostarka och övertygande framträdanden.

• Dagen därpå verkade utskottet ändå redo att rösta om Kavanaugh och sedan skicka frågan vidare till kammaren. Men den Trumpkritiske Arizonarepublikanen Jeff Flake ändrade sig i sista stund och villkorade sin röst med att FBI måste få en vecka på sig att utreda sexanklagelserna, något som Blasey Ford tidigare krävt.

• Utredningen färdigställdes sent på onsdagen den 3 oktober och lämnades i torsdags till justitieutskottet. Den offentliggjordes inte men under dagen lästes den av senatorerna. Enligt utskottets ordförande Chuck Grassley innehöll den inget som styrkte anklagelserna om sexuella övergrepp. Demokraterna i utskottet var däremot mycket kritiska mot att inte fler personer hörts i utredningen

• I fredags hölls en omröstning i senaten. Den var ett formellt led i den process som slutar i lördagens omröstning. Efter fredagens omröstning stod det klart att Jeff Flake och hans partikollega Susan Collins till slut bestämt sig för att rösta ja till Kavanaughs nominering under lördagen. Däremot meddelade Alaskarepublikanen Lisa Murkowski att hon inte kommer att rösta ja till Kavanaugh. Men samtidigt meddelade Jo Manchin, som representerar Demokraterna, att han går emot sitt partis linje och röstar ja till Kavanough.

• Den konservative Kavanaugh är verksam som domare vid en appellationsdomstol i District of Columbia. Tidigare har han bland annat arbetat i Vita huset under republikanen George W Bush samt för den särskilde åklagaren Ken Starr som utredde den demokratiske presidenten Bill Clinton för fastighetshärvan Whitewater och dennes affär med praktikanten Monica Lewinsky. Han är tänkt att ersätta Anthony Kennedy som gått i pension och som länge setts som den mittendomare som avgjort när domstolen stått och vägt i känsliga frågor.