Vi måste ta ansvar för det vi skriver i sociala medier

Helena Trus.

avHelena Trus

NYHETER

Jag har inte Facebook. Och kommer förmodligen aldrig skaffa det heller.

Anledningarna är flera, men främst vill jag rädda mig. Faktiskt mest från mig själv. Att sociala medier ska förvandla mig till ett www-monster. En sån där person som hela tiden flyttar gränsen längre ut mot stupet.

Några tangenttryck och vips kan jag ha förolämpat en herrans massa människor. Utan att egentligen behöva stå till svars eller känna vidare skuld.

I och med Facebook och Twitter har stora delar av Sveriges befolkning blivit publicister. Det vi skriver når en stor mängd människor och i och med det måste vi ta ansvar. Som i det här fallet, när en av de sparkade personerna uppmanar till att döda chefen med en AK 47:a.

Uppenbarligen måste vi påminna oss om att ett inlägg på www inte är samma sak som att sitta och snacka skit hemma i tv-soffan eller skriva några rader i dagboken.

Självklart kan vi inte sparka folk till höger och vänster för syrliga kommentarer på Facebook. Då skulle förmodligen två tredjedelar av Sveriges befolkning vara arbetslösa.

Men, precis som i debatten om läsarkommentarer, måste man våga sätta ner foten. Vi ska se det som en påminnelse att stanna upp.

Och tänka ett extra varv innan vi laddar om och sen skjuter av tangentbordet igen.