Frias från våldtäkt – trots dna-bevis

avStaffan Dickson

NYHETER

Rätten: Behöver inte ha varit sexuellt umgänge

Fosterpappans sädesvätska hittades i 17-åringens kropp.

Trots det frias 35-åringen för våldtäkt – eftersom rätten inte utesluter att flickan själv har fört in sperman.

– Det här är ett ovanligt orimligt exempel, säger straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud.

Den 17-åriga flickan placerades i 35-åringens familj i Mellansverige i september 2011. Ungefär ett halvår senare, den 27 mars 2012, anmälde hon honom för våldtäkt.

I polisförhör den dagen sa hon att fosterpappan hade drogat henne på kvällen den 24 mars och att övergreppet sedan skett på natten medan hon låg och sov. För sina vänner har flickan berättat att hon fått en tablett och somnat och att hon blödde när hon vaknade.

”Tränade på toaletten”

35-åringen anhölls men släpptes samma dag och flickan läkarundersöktes.

Först den 19 juni kom ett sakkunnigutlåtande från SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium. 35-åringens sperma hade hittats i henne. Efter nya förhör med flickan greps och häktades 35-åringen den 31 juli.

Trots det friades han nyligen i tingsrätten.

35-åringen säger att han har lidit av erektionsproblem till följd av en depression och att han söndagen den 25 mars 2012 ska ha ”tränat” på toaletten och då fått utlösning.

Under rättegången intygade en tekniker från SKL att det inte är tekniskt omöjligt att flickan skulle ha lagt beslag på den papperstuss 35-åringen torkade av sig med och sedan arrangerat bevisen mot honom.

”Långt från verkligheten”

I domen skriver tingsrätten att ”det kan vara praktiskt möjligt att dna-spår från honom överförts på målsäganden på annat sätt än genom sexuellt umgänge”.

– Om de anser att den möjligheten inte kan uteslutas så innefattar det att flickan ska ha gjort det här. Hon måste alltså ha stått och lurat där utanför badrummet och förstått att här är något jag kan använda. Här har domstolen accepterat något som ter sig ganska så långt från verkligheten, säger Madeleine Leiionhufvud, professor emerita i straffrätt.

Tingsrätten noterar även att flickan berättade en annan version av våldtäktsförloppet i förhör efter sakkunnigutlåtandet från SKL. Då sa hon att hon hade varit vaken under våldtäkten och att fosterpappan hållit för hennes mun så att hon inte skulle kunna skrika.

Har överklagats

– Man avfärdar ofta berättelser från målsägande i våldtäktsmål med att de inte berättar exakt likadant varje gång. De som vet någonting om hur man uppfattar en händelse av det här slaget har en annan tolkning av det här, nämligen att man inte får en klar och entydig minnesbild utan att det kommer fram olika bitar av det här successivt. Så det är väldigt svårt att avfärda berättelsen av den anledningen, men det gör man ofta i våra domstolar.

Domen har överklagats till Svea hovrätt av åklagaren.