Brå försvarar kritiserad trygghetsenkät

Foto: Henrik Montgomery/TT
Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brottförebyggande rådet (Brå). Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Marie Demker, professor i statsvetenskap. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Brottsförebyggande rådet (Brå) tillbakavisar kritiken om att Nationella trygghetsundersökningen är vilseledande. Tvärtom har urvalet utökats från 20 000 till 200 000 personer för att polisen ska kunna följa upp resultaten på lokal nivå.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet kritiserar flera experter inom kriminalområdet statistiken i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som många politiker och opinionsbildare stödjer sig på i samhällsdebatten. Under 2017 gick Brå över till en ny mätmetod som i stället för ett urval på 20 000 telefonintervjuer ersatts av post- och webbenkäter till omkring 200 000 personer.

– Vi ändrade metod för att kunna möta polisens behov. Det var polisen som var intresserade av att resultaten skulle kunna redovisas på lokalpolisnivå för att kunna följa upp polisens verksamhet lokalt, säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå.

Större bortfall

Han betonar att metoden tagits fram i samråd med SCB och ledande experter för att vara så statistiskt säkerställd som möjligt. Samtidigt har svarsfrekvensen minskat från 60 till 40 procent med den nya mätmetoden.

– Det är ett problem, men det finns inga alternativ om man vill ha resultat som är jämförbara över hela landet, säger Hvitfeldt.

Att vissa grupper riskerar att falla bort ur undersökningen är inget nytt fenomen, enligt Hvitfeldt.

– Det finns grupper som aldrig är med i sådana här undersökningar, till exempel människor som lever i en kriminell miljö. De deltar inte i en sådan här undersökning och de är sannolikt i betydligt större utsträckning brottsutsatta än andra människor, säger han.

Svarar inte

Syftet med trygghetsundersökningen, som genomförts sedan 2006, är att följa utvecklingen hur medborgarna upplever brottslighet och otrygghet i samhället. Men Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet, är kritisk till att den ofta används i den politiska debatten för att slå fast hur brottsligheten ser ut i landet.

– Om man använder den i syfte att tala om brottstatistik och kriminalitetens utbredning då används den på ett sätt som den inte är avsedd för. Jag är rädd att detta görs för att det är siffror som är tillgängliga och att man inte har reflekterat tillräckligt över vad de här siffrorna står för, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM