Eriksson sågar Moderaternas biståndsförslag

avTT

Foto: Naina Helén Jåma/TT
Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, sågar Moderaternas förslag. Arkivbild.

Moderaterna vill se en nollvision för bistånd. De vill hellre satsa på att främja företagande och handel.

Naivt tycker Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete.

– Ikea eller Gevalia kommer inte att lösa problemen i Jemen eller Bahamas, säger han.

Avveckla det svenska utvecklingsbiståndet till 2030. Det föreslår Moderaternas partiledning inför partistämman i oktober.

– Sveriges internationella bistånd inleddes för mer än 50 år sedan. Sedan dess har världen förändrats i snabb takt och det skapar nya utmaningar och förutsättningar för utveckling, säger Hans Wallmark, Moderaternas utrikespolitiske talesperson, till tidningen Dagen.

Inför stämman föreslog en arbetsgrupp att partiet ska skrota enprocentsmålet för det svenska biståndet. Partiledningen vill att stämman ska gå längre än så och föreslår en nollvision för svenskt bistånd, skriver Dagen.

FN:s mål

Partiet hänvisar till FN:s mål om att ha utrotat hungern och fattigdomen till år 2030. I Moderaternas förslag till den egna partistämman står det att "utvecklingsbiståndet så som vi känner det blir efter Agenda 2030:s genomförande irrelevant och all verksamhet bör därför präglas av en nollvision till senast 2030".

Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, tycker inte att förslaget är seriöst.

– Vi har en nollvision med trafiksäkerhetsarbetet, att ingen ska dö i trafiken, men det betyder inte att vi lägger ned allt trafiksäkerhetsarbete.

– Det är rena galenskapen det här. Oavsett hur bra det går med Agenda 30-arbetet så kommer det att finnas katastrofer även efter 2030. Tyvärr talar mycket för att det dessutom kommer att bli värre i och med klimatförändringarna.

Peter Eriksson anser att det logiska i stället vore att öka insatserna i framtiden.

Ekonomisk tillväxt

I Moderaternas förslag står det att det är viktigare att främja ekonomisk tillväxt, internationell handel och ett förbättrat företagsklimat än att fortsätta betala ut bistånd. Med den attityden gentemot bistånd kommer Sverige inte att få någon respekt internationellt, säger Eriksson.

– Det krävs ett internationellt samarbete för att hantera humanitära kriser. Gemensamma organisationer som exempelvis FN får finansiering av enskilda länder och arbetar långsiktigt för att vi ska ha en beredskap att möta internationella kriser, konflikter och naturkatastrofer.