Svårt sia om immunitet efter nya viruset

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Annika Linde under sin tid som statsepidemiolog på dåvarande Smittskyddsinstitutet. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson/TT
Annika Linde under sin tid som statsepidemiolog på dåvarande Smittskyddsinstitutet. Arkivbild.

De flesta frågor om immunitet mot den nya virussjukdomen covid-19 hänger ännu i luften.

Blir immuniteten långvarig? Blir den starkare om man haft annat coronavirus tidigare i livet? Eller värdelös mot ett snarlikt muterat virus?

– Det nya coronaviruset vet vi inte så mycket om, utan där drar vi slutsatser efter vad vi sett vid andra virusinfektioner. De flesta virusinfektioner som drabbar de övre luftvägarna ger åtminstone immunitet fram till nästa säsong, och över den också, alltså en mer långvarig immunitet, säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet (som 2014 gick ihop med Statens folkhälsoinstitut och bildade Folkhälsomyndigheten).

TT: Är immunitet binär, det vill säga har man den eller har man den inte?

– Den är inte fullständigt binär. Ibland kan en väldigt stark smittdos faktiskt bryta igenom en immunitet. Fast i princip betraktar man immuniteten som binär, svarar Annika Linde.

– Men det är också så att det finns olika typer av immunitet. Vi har antikroppar, vi har immuna celler, vi har antikroppar som sitter på ytan av cellhinnor, vi har antikroppar som cirkulerar i blodet, vi har antikroppar som kommer tidigt och som fungerar på ett sätt, och antikroppar som kommer sent och som reagerar på ett annat sätt, vi har vissa vita blodkroppar som agerar mot bakterier och vissa blodkroppar som agerar mot virus och vissa av en annan sort som går mot parasiter.

– Vårt immunsystem är ett oerhört komplext system. Man kan säga att virus i allmänhet skapar långvarigare och effektivare immunitet än vad bakterier gör, säger Annika LInde.

Mutation kan påverka

TT: Är immunitet mer eller mindre avklingande över tid?

– Det kan vara avklingande, det beror lite på vilken slags immunitet det är. Har man till exempel haft mässlinginfektion är man immun hela livet. Men det kan finnas andra infektioner som ger kortvarig immunitet så att man inte blir sjuk när man smittas under samma period, men sedan klingar immuniteten av och nästa gång kan man bli sjuk igen.

TT: Om det här nya viruset muterar och återkommer till, låt oss säga, 99,99 procent – slås den nyvunna immuniteten ut helt då?

– Om det lyckas mutera som vissa influensavirus har gjort genom tiderna, då kan immuniteten försvinna. Men det är väldigt få virus som muterar på det sättet som influensa gör. Coronavirus har vi sedan tidigare i flera olika varianter och de är inte kända för att vara väldigt mutationsbenägna. Så jag tror inte att det är den stora risken.

– Influensavaccin är mycket, mycket svårare eftersom influensavirus förändrar sig hela tiden, det muterar.

Fram till vaccinet

TT: Vad avgör hur stark immunitet en individ får?

– Det kan bero på olika benägenhet att bilda antikroppar, immuna celler och så vidare. Sedan kan också smittdosen ha en viss betydelse. Om man får en mer djupgående infektion kan möjligen immuniteten bli bättre.

TT: Om man haft andra coronavirus tidigare i livet, har man en bättre immunitet nu?

– Det verkar inte finnas någon korsreaktion, vad vi vet. Ingen har ännu kunnat påvisa det.

– Det är möjligt att det så småningom kommer att visa sig barnen inte blev så svårt sjuka därför att de haft skydd av tidigare coronavirus som legat närmare i livet, men det har vi ingen som helst aning om nu.

Så här sammanfattar Annika Linde sin syn på immunitet i det nya virusläget:

– I grund och botten tror jag att alla som haft den här infektionen blir immuna åtminstone fram till att ett vaccin är framtaget som kan förstärka immuniteten. Men det är inget som är garanterat, det finns inga säkra data eftersom vi inte haft den här infektionen tidigare.

Publicerad:

LÄS VIDARE