Minsta misstag kan sluta i katastrof vid ”världens farligaste gräns”

NYHETER

PANMUNJON. Här står Kim Jong-Uns soldater – öga mot öga med sydkoreanska och amerikanska gränsbevakare.

I den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea kan ett litet misstag få katastrofala följder – och under lördagen kom diktaturen med nya hot mot USA.

Aftonbladet har besökt det som brukar kallas för ”världens farligaste gräns”.

Foto: Jerker Ivarsson
Under Aftonbladets besök vid gränsen gick två soldater upp mot trappan till den stora grå byggnaden som utgör samlingsplats och mottagningscenter för diktaturens gäster.

På den ena sidan: Ett grått huskomplex med tre dörrar som bevakas av en ensam nordkoreansk soldat i givakt. Han bär hjälm och har röda klaffar på axlarna. Sannolikt kommer han stå där länge än. Varje vaktpass är 14 timmar långt.

På den andra sidan: Tre FN-blåa byggnader. Bakom dem står fem sydkoreanska militärer i första taekwondoposition. De har blickarna riktade rakt mot diktaturens postering.

När det gäller politik, ekonomi och kultur är avstånden mellan Sydkorea och Nordkorea enorma. Men här vid den militära demarkationslinjen, som korsar den 38:e breddgraden mitt på Koreahalvön, är det bara knappt 100 meter mellan de två ländernas gränsbevakare.

Den ungefär fyra kilometer breda demilitariserade zonen som skiljer Nordkorea från Sydkorea är ett av världens mest militariserade områden. Sydkorea har stationerat ungefär en halv miljon soldater vid gränsen. På den nordkoreanska sidan finns dubbelt så många. Det har kallats ”världens farligaste gräns” och ”Kalla krigets sista utpost”.

Foto: Jerker Ivarsson
Framför den den nordkoreanska kolossen ligger de tre FN-blå byggnaderna som utgör ”Conference Row”.

Besök från diktaturen

Den grå byggnaden på Nordkorea-sidan har en terass. När Aftonbladets team är på plats rör sig en grupp besökare där. Av kläderna att döma ingår både civilpersoner och militär personal i samlingen. Det är en ovanlig syn. Diktaturen är mycket restriktiv med att bevilja tillträde till gränsområdet.

Nordkoreanerna spanar mot grannen i syd. Någon av dem tittar i en kikare. Samtliga ser mycket propra ut. De har höga positioner i samhället, annars skulle de aldrig ha möjlighet att resa hit.

På trapporna nedanför kommer två nordkoreanska soldater gående. Precis som vaktposten har de svarta hjälmar på huvudet. Innan de går in genom dörren vänder sig en av dem mot den Sydkoreanska sidan och blickar mot de sydkoreanska militärerna som han alltid ser men aldrig pratar med.

”Ett allvarligt läge”

Efter Nordkoreas sjätte kärnvapentest förra helgen är läget mellan länderna mer upptrissat än på länge. Sydkorea har svarat på provokationerna med att förstärka sitt robotförsvarssystem och genomföra storskaliga militärövningar. Nordkorea uppges samtidigt förbereda nya missiltest.

Men enligt överste Anders Stach, ställföreträdande chef för den svenska delen av övervakningskommissionen NNSC, har inga truppförstärkningar observerats i området. När Aftonbladet träffade översten nära gränsen flaggade han dock för en ökad risk att mindre händelser får ödesdigra konsekvenser.

Det kan handla om ett vådaskott eller annat misstag, som på grund av den laddade stämningen kan sätta igång en snabb eskalering. På kort tid kan följderna bli katastrofala.

– Man ska inte förringa de militära risker som finns. Läget är allvarligt, sa Anders Stach.

Foto: Jerker Ivarsson
Den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea är ett böljande landskap med tät vegetation. På nordsidan ligger några byar med låga hus utspridda i terrängen. Ofta kan propagandamusik höras från stora högtalare som är riktade mot syd.

Kan genomföra nya missiltest

Vad den oberäknerliga diktaturens nästa steg blir är högst oklart. I helgen firar Nordkorea att det är 69 år sedan den ”Demokratiska folkrepubliken Korea” grundades. Regimen har tidigare ofta genomfört raketuppskjutningar eller provsprängningar vid sådana högtider. För exakt ett år sedan, den 9 september 2016, ägde landets femte kärnvapentest rum.

USA har krävt att FN straffar Nordkorea genom att införa hårdare sanktioner. De skulle innebära att landets oljetillförsel stryps och att diktatorn Kim Jong-Un får sina tillgångar frysta. FN-ambassadören Nikki Haley vill att säkerhetsrådet röstar om sanktionerna på måndag.

Frågan är om de åtgärderna kommer att räcka till. I en ledare på lördagen kommer den nordkoreanska propagandatidningen Rodong Sinmun med nya hot mot USA, som i artikeln anklagas för att försöka ”halshugga” Kim Jong-Un:

”Oavsett hur mycket väsen USA och dess knähundar för så kommer vår republik – som har en stark militär och de kraftfullaste vapnen och bomberna och vars territorium har förvandlats till en fästning med alla dess medborgare beväpnade till tänderna – att fortsätta vara ett järnbeklätt fort”.

FAKTA

Nordkorea

Nordkorea är ett av världens mest slutna länder och majoriteten av de 25 miljoner invånarna lever under hårt förtryck.

Den kommunistiska och isolationistiska diktaturen styrs av Kim Jong-Un. Han tog över ledningen av landet när fadern Kim Jong-Il avled 2011. Denne hade i sin tur ärvt makten av sin far Kim Il-Sung.

Landet får inte, enligt FN:s resolutioner, avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Trots detta har Nordkorea genomfört en rad provsprängningar och robottester.

Den 7 september fattade Utrikesdepartementet beslut om att tills vidare avråda från alla icke nödvändiga resor till Nordkorea på grund av säkerhetsläget.

Källa: TT

FAKTA

Krisen på Koreahalvön och den svenska övervakningsinsatsen

Korea var en del av kejsardömet Japan fram till andra världskrigets slut. 1945 delade segermakterna upp landet i två ockupationszoner. Gränsen mellan dem går vid den 38:e breddgraden, som går rakt igenom Koreahalvön.

Planen var att landet snabbt skulle återförenas och bli självständigt. Men förhandlingarna föll samman, och under sommaren 1950 utbröt Koreakriget.

I sambandet med att avtalet om vapenstillestånd skrevs under i juli 1953 bildades NNSC (Neutral Nations Supervisory Commission).

NNSC består av officerare från tre nationer som var neutrala kriget: Sverige, Schweiz och Polen. De två förstnämnda har permanent personal på plats, medan Polen deltar några gånger per år.

Minst en officerare från Sverige och Schweiz bemannar alltid basen i den övergivna gränsbyn Panmunjom. Övrig tid bor svenskarna i det amerikanska högkvarteret Yongsan i Seoul.

Sedan i våras är det konteramiral Anders Grenstad som leder den svenska delegationen vid NNSC.

Källor: Försvarsmakten och Nationalencyklopedien