"Invandrare sätts i exceldokument"

Leila Trulsen och Tanvir Mansur ska samtala om svenskhetens villkor på Bibliotek Uppsala

Av: Joanna Górecka

Publicerad:
Uppdaterad:
Leila Trulsen kommer att delta i Stadsbibliotekets nya samtalsserie.
Foto: Pressbild
Leila Trulsen kommer att delta i Stadsbibliotekets nya samtalsserie.

Vad är det egentligen ”att vara svensk”? Vilka trösklar finns in i det svenska samhället? Vad blir resultatet av polarisering och rädslor?
Stadsbibliotek i Uppsala undersöker svenskhetens beståndsdelar ur olika perspektiv i en rad samtal.

I kommande samtal deltar journalisterna Leila Trulsen och Tanvir Mansur.

– Sverige förlorar mycket talang och utveckling på att människor inte känner sig inkluderade, säger Leila Trulsen.

När är man svensk nog?

Andra generationens invandrare är uppväxta på köttbullar, Pippi och sommarprat. Ändå upplever sig många ifrågasatta i sin svenskhet – på grund av hudfärg eller namn.

– Invandrare är de enda människorna som blir satta i exceldokument, man måste hela tiden bevisa vad man bidrar med, på ett sätt som en majoritetssvensk aldrig behöver göra. Man blir ständigt mönstrad, även om man har språket, kulturen och relationerna till landet. Utifrån de parametrarna kan man nästan aldrig bli svensk nog, säger Leila Trulsen.

Ny samtalsserie

Leila Trulsen är programledare, för många känd från "Morgonshowen" på Barnkanalen. Hon är också programledare för Forum för levande historias podd "Prata rasism". Tanvir Mansur är journalist och har skrivit om svenskhet och utanförskap i bland annat Dagens Arena och ETC.

Temat för Bibliotek Uppsala samtalsserie, "svenskhetens villkor", är nytt för i höst. Till UNT säger producent Madeleine Banks:

– Vi ville lyfta den viktiga frågeställningen. Det är ett tema vi kommer att fortsätta att ha i flera terminer.

Under pandemin tas det bara emot 25 personer som livepublik. Platserna är bokningsbara men samtalen spelas in och sänds som poddar eller videoklipp.

Foto: Pressbild
Journalisten Tanvir Mansur skriver ofta om identitet och rasism.

”Finns hederskultur även bland majoritetssvenskar”

Samtalsseriens frågeställningar är något både Trulsen och Mansur brinner för. De tar upp flera exempel där de menar att beteenden kategoriseras och ramas in olika efter etnicitet i Sverige.

– Kriminella släktbaserade nätverk, som polisen pratar om nuförtiden, är ett tydligt exempel. Vita majoritetssvenskars släkter skulle aldrig kallas för "klaner". Polismyndigheten gör här tydlig skillnad, säger Tanvir Mansur.

– Hedersproblematik är ett ord som exkluderar. Något som är ett globalt, patriarkalt problem, blir utslätat när man pratar etniska svenskar och används bara i kontext med invandrare. Men vad är Madonna-hora-komplex och skämt om att slå ner dotterns kille, om inte en del av en hederskultur? säger Leila Trulsen.

Bredda bilden av svenskhet

Journalisterna hoppas att den här typen av samtal kan ge en ringar på vatten-effekt och bidra till att fler ifrågasätter vad som är svenskt.

– Andra länder har gått mycket längre i sitt inkluderande språk. I Sverige har "svensk" blivit synonymt med "vit". Att tala om det här är att bredda bilden hur vi identifierar oss, det är viktigt att syna i ett progressivt land, säger Leila Trulsen.

– Samtidigt finns det inget värde att höja svenskheten i sig. Målet är inte att vara svensk, det är att vara likvärdig, var man än är, vem man än är, säger Tanvir Mansur.

Samtalsledare för samtalet, som äger rum den 4 november, är Patrick Konde, sakkunnig på Stiftelsen Friends.

Publicerad:

LÄS VIDARE