Folkhälsomyndigheten

Lågt förtroende för Tegnell i utsatta områden

Av: 

TT

NYHETER

Den svenska virusstrategin bygger på att rekommendationer från myndigheter och regeringen ska följas.

Nu visar en ny undersökning att förtroendet för både Folkhälsomyndigheten och regeringen är betydligt lägre i utsatta områden än i resten av Sverige.

De första larmen om sårbarheten för viruset i utsatta områden kom i mars, då det framkom att många svensksomalier avlidit i covid-19. Folkhälsomyndigheten har senare bekräftat överrepresentation bland de smittade hos personer födda i andra länder, däribland svensksomalier, svenskirakier och svensksyrier.

Nu visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Stiftelsen The Global Village, som bland annat arrangerar Järvaveckan, att det är stora skillnader mellan hur man hanterar pandemin i Sveriges 60 utsatta områden och i resten av landet.

Framför allt är tilliten till myndigheterna betydligt lägre i de utsatta områdena. 46 procent uppger att de har förtroende för Folkhälsomyndigheten och 44 procent för regeringen. Hos allmänheten är siffrorna 71 respektive 63 procent.

– Den svenska strategin har byggt på vi har en hög tillit till myndigheter. De här låga förtroendesiffrorna gör det svårt att snabbt nå ut med information om covid-19, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd för The Global Village.

Oro för diskriminering

Samtidigt är tilliten till civilsamhället högre i utsatta områden. Abdirahman tror att ett bättre samarbete mellan myndigheter och civilsamhälle och en större mångfald hos talespersonerna skulle kunna bidra till ett högre förtroende.

Skillnaden är även stor när det gäller sjukvården. Fem av tio i utsatta områden har förtroende för vården, att jämföra med åtta av tio i hela landet.

– Det finns en utbredd oro för diskriminering och att inte bli tagen på allvar, säger Ahmed Abdirahman.

Stannar hemma

När det kommer till hur man förhåller sig till rekommendationerna finns både likheter och skillnader.

• Bland allmänheten svarar 94 procent att man stannar hemma och ringer 11313 eller 1177 vid symptom på covid-19, att jämföra med 89 procent i utsatta områden.

• Bland allmänheten svarar 90 procent att man tvättar händerna oftare nu än tidigare, att jämföra med 65 procent i utsatta områden.

• Bara en tredjedel i utsatta områden undviker att träffa äldre. I hela landet är siffran 68 procent.

Munskydd vanligare

Enligt Ahmed Abdirahman kan skillnaden delvis förklaras av kultur.

– I vissa grupper, exempelvis muslimer, har god handhygien alltid varit kulturellt och religiöst viktigt, vilket kan förklara att skillnaden i beteende före och efter covid-19 är lägre, säger han.

En annan förklaring kan vara socioekonomisk.

– Hälften av hushållen i Rinkeby är trångbodda på grund av låg inkomst eller arbetslöshet. Om man bor flera generationer tillsammans på en liten yta blir det svårt undvika äldre.

En annan vattendelare är munskydd. I utsatta områden använder 15 procent av de tillfrågade munskydd, jämfört med två procent i hela Sverige.

– I områden som Tensta och Rinkeby bär många munskydd, medan det på Stureplan är mycket ovanligt. Många tar del av internationell media från gamla hemländer, där man följer WHO:s riktlinjer, säger Abdirahman.

Myndigheten kritisk

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, reagerar negativt på att flera av råden inte följs.

– Det är såklart allvarligt att inte följa de rekommendationer som finns. Vi måste fortsätta jobba med information och kommer det fler sådana här indikatorer behöver det arbetet intensifieras, framför allt från regionernas sida.

TT: För ni någon statistik över antalet döda eller smittade bland utrikesfödda, jämfört med resten av befolkningen?

– Vi har börjat titta på utrikesfödda och håller på att samla in den typen av data, för att få en förståelse för smittans utbredning.

ANNONS EXTERN LÄNK

Fixa vita tänder hemma på 30 minuter – köp startkit här

Dentway

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Folkhälsomyndigheten

Stockholm

Göteborg

Malmö