Påskafton

avKerstin Danielson

Men vad är det vi firar?

Påskris, kärringar och ägg. Påskens seder är många.

Men varifrån kommer allt?

Under hela påskveckan berättar Aftonbladet om just den dagens traditioner i kristendomen, judendomen och hedendomen. Häng med på en bildande resa med Kerstin Danielson.

Ägg – ett gammalt inslag på menyn.

Kristendom

Jesus ligger i graven. Lärjungarna har stängt in sig av rädsla för de som drev fram att Jesus dömdes och avrättades.

Påskafton är en religiös mellandag men har blivit en festdag i Sverige.

Vi äter ägg – ett mycket gammalt inslag på menyn. Det var ju på våren hönorna började värpa igen efter den långa vintern. Men påsklammet är en sentida tradition, sprungen ur Bibelns berättelse.

I Sverige finns det inga slaktfärdiga lamm än, det är för tidigt på året.

Judendom

Den fjärde dagen i påskveckan är en religiös mellandag även inom judendomen. Så kallas den också "vardag i helgen". Men inte heller i dag bör den troende klippa sig. Att ställa till bröllop eller spela glättig musik är inte heller lämpligt.

Påsken kallas också det osyrade brödets högtid. Brödet, "matzo", dominerar under hela påsken. Det åste bakas ut och gräddas på mindre än 20 minuter. Annars hinner den naturliga jäsprocessen sätta igång. Andra jästa livsmedel är också bannlysta.

Hedendom

Att skjuta påsksmällare var ett sätt att skrämma häxorna som var på väg hem från Blåkulla. Somliga avlossade gevärskott mot himlen och inbillade trollpackor. Påskeldarna hade samma syfte – att skrämma. Elden var också det bästa skyddet mot mörker och onda makter.

Förr i tiden var det vanligt att över hela landet tända påskeldar. Ungdomar i Göteborgsområdet tävlade om att få ihop den största brasan – och tvekade inte att stjäla ur varandras högar. Numera har Valborgsmässobrasorna tagit över.