Snart svar om motiv bakom lastbilsattack

NYHETER

Inom kort kommer åtalet om lastbilsdådet i Stockholm. Vad som drev Rakhmat Akilov, som erkänt attentatet, att meja ner oskyldiga människor på Drottninggatan är fortfarande oklart. Men förundersökningen kan ge svar om både motiv och drivkrafter.

– Det mest intressanta kommer att vara storyn kring Akilov, säger terrorexperten Magnus Ranstorp.

Lastbilsdådet på Drottninggatan den 7 april 2017 kom att bli den värsta attacken i Sverige i sitt slag. Fem människor dog och många skadades. I målet finns över 150 målsäganden: offer, anhöriga och andra som påverkats av dådet.

Åtal kommer tisdagen den 30 januari, enligt åklagaren. Rättegången, som enligt plan inleds den 13 februari, väntas bli den största i sitt slag.

– Det är det första terrordådet som skett i Sverige som prövas rättsligt och det har påverkat de flesta i landet på något sätt, så det är klart att intresset är mycket stort, säger Ingela Hessius, rättsexpert och brottmålsadvokat med mångårig erfarenhet som både åklagare och försvarare.

Radikala miljöer?

I samband med åtalet släpps också förundersökningen. Då kommer många av de frågetecken som omgärdat attacken att rätas ut, menar terrorexperten Magnus Ranstorp.

– Jag tror att de flesta vill veta varför han gjorde det, vad kontexten kring själva attacken var. Och om han agerade ensam eller om han har några kopplingar till radikala miljöer, säger han.

– Det handlar både om vad man tankat ner från hans sociala medier och vad den internationella utredningen lett till. Han har ju spenderat mycket tid utomlands och det kan finnas intressanta kopplingar där.

Akilov är häktad på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott genom mord. I debatten inför åtal och rättegång har det spekulerats i om att det kan bli svårt att fälla honom för terrorbrott. För det krävs uppsåt att allvarligt skada en stat. Dessutom ska avsikten med gärningen vara att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.

Rykten och panik

Sedan lagen kom 2003 har endast sex personer i Sverige blivit dömda för terrorbrott. Men Magnus Ranstorp hyser inga tvivel i Akilovs fall.

– Jag har svårt att se att han inte kan dömas för terrorbrott. Det här attentatet är nästan definitionen av att injaga skräck i en befolkning eller en befolkningsgrupp. Den kedjereaktion som kom efteråt, med alla rykten, paniken. Det hade kunnat leda till en väldigt stark polarisering i samhället, säger han.

Att han döms för terrorbrott är angeläget, konstaterar Ingela Hessius.

– Det är väldigt viktigt. För att visa att vi klarar av att hantera terrorister i Sverige. Det här fallet får ju genomslagskraft i andra länder. Det sänder signaler till terrorgrupperna också att vi kan utreda och döma terrorister.

Något annat straff än lagens strängaste kan inte komma ifråga, säger hon.

– Det finns inget annat än livstid för honom.