Jerzy Sarnecki blir bara känslosam om Sverige

NYHETER

Jerzy Sarnecki vet nästan allt om brottsligheten i Sverige.

Men professorn försöker förklara den på för kort tid.

Programmets behållning är snarare hans personliga resa.

Foto: SVERIGES RADIO
Jerzy Sarnecki, professor.

Kriminologi är en läskig vetenskap. Tänk om forskningen ger svar som motsäger ens egen världsbild?

Jerzy Sarnecki vet allt om det där. Som professor i kriminologi brukar han hamna i debatter om huruvida brottsligheten ökar eller minskar.

Det brukar stranda där. Ökning eller minskning? Himmel eller helvete? Vidare fördjupning är sällsynt.

 

Nu när Jerzy Sarnecki har ett ”Sommar” till sitt förfogande väljer han ändå att fokusera på sin personliga resa. Han är på många sätt en man med principer: Sarnecki hatar idén om att gå i pension.

Den tanken satte sig redan som tonåring, då han var med i en scoutrörelse i Polen. Där sågs arbete som ett privilegium. Ledarna straffade ungdomarna genom att vägra dem arbete. Alla var livrädda för det.

”Samhället berövar människor på deras identitet”, säger Jerzy Sarnecki.

Lätt att säga för en professor, kan tyckas. Det var en slump, hur som helst. Att han började med kriminologi. Att han kom till Sverige. Att han ens föddes.

De polska föräldrarna lurade döden mer än en gång. Först överlevde de Förintelsen, därefter kommunisterna. Nästan alla andra släktingar miste livet.

 

Jerzy Sarnecki berättar osentimentalt: Inget snyftande, bara konstateranden. Just därför känns det lite extra emellanåt.

Professorns känslor svallar bara när han talar om Sverige, landet som han älskade från dag ett. Landet med toleransen. Landet med skolsystemet som hade överseende med hans språkliga brister och grava dyslexi.

Jerzy Sarnecki fick chansen och tog den: Trots sin dyslexi har han i dag publicerat över 100 vetenskapliga arbeten och skrivit runt 15 böcker.

Men hur var det med brotten? Här trasslar Sarnecki in sig en aning. Det blir för mycket fakta på kort tid. Lyssnaren får svårt att sortera.

Ett citat dröjer sig ändå kvar: ”Låt dig ej förskräckas i denna skräckens tid.”