Så läser FRA viktiga ryska mejl

NYHETER

Svenska tjänstemän spionerar på ryska telefonsamtal och mejl

1 av 3

Svenska tjänstemän spionerar på ryska telefonsamtal och mejl.

Och lämnar sedan över informationen till USA, enligt SVT.

– En del är att analysera informationen, genom att lyssna på samtal och läsa meddelanden. En annan del är att analysera vem som kommunicerar med vem, säger Mark Klamberg, doktor i folkrätt.

USA:s nationella säkerhetsmyndighet NSA får hjälp av Sverige för att spionera på högt uppsatta ryssar, genom vår myndighet FRA, Försvarets Radioanstalt, slår SVT-programmet Uppdrag granskning fast idag.

”FRA har försett NSA med unik information om högt prioriterade ryska mål”, står det i de dokument som SVT tagit del av.

Vilken del i det ryska toppskiftet man spionerat på framgår inte, och inte heller vilken information som varit mest intressant för stormakten i väst.

Men genom att analysera FRA:s arbetsmetoder kommer den som vill förstå spionarbetet en bit på vägen.

– Det här är som jag ser det FRA:s traditionella kärnverksamhet, att titta på vad andra länder, särskilt Ryssland, gör, säger Mark Klamberg, doktor i folkrätt vid Uppsala universitet.

Kablar med fiberoptik

På FRA:s hemsida står det att signalunderrättelseverksamheten går ut på att ”inhämta informationsbärande signaler och data och att bearbeta, analysera och rapportera underrättelser från dessa”.

Det gör man via radiosignaler eller kablar.

– FRA har tillgång till den kommunikation som går igenom kablar av fiberoptik som går under Östersjön. Det kan vara om sådant som den ryska ambassaden i Washington kommunicerar med UD i Moskva om hur en fråga ska hanteras, säger Mark Klamberg.

Både internettrafik och telefonsamtal avlyssnas, genom sökbegrepp som intressanta telefonnummer eller e-postadresser. Föreställningen om att all kommunikation genomsöks efter ord som al-Qaida eller bomb är mindre sannolik.

Två arbetssätt

Det finns två sätt att spana på.

Det ena är att innehållsbearbeta.

Det vill säga att läsa mejl och telefax, och lyssna på telefonsamtal, för att analysera innehållet i meddelanden.

Ett annat sätt är att trafikbearbeta.

– Det går ut på att man inte samlar innehåll, utan på information om vem som kommunicerar med vem. Vilka har kontakt, och om de personerna är intressanta, går det att få fram nya adresser? säger Mark Klamberg.

En del kommunikation sker i klartext, oskyddad, och är lätt att spana på.

Känslig information däremot krypteras ofta. Ord ersätts med siffror så att det blir oläsligt för andra. Därför har FRA många matematiker anställda.

Vet ryssarna om det här?

– Ja då. De använder samma metoder mot andra.

Skydda information

Både FRA och den ryska motsvarande myndigheten har också i uppgift att tillhandahålla signalskydd. Det är ”kryptografiska funktioner (godkända av Försvarsmakten) som gör det möjligt för civila myndigheter att elektroniskt utbyta sekretessbelagd information med varandra”, enligt FRA. Systemen skyddar alltså känslig information så att den blir svårare att spana på.

Stater försöker undvika att känslig information som rör nationell säkerhet och andra statsangelägenheter är fritt tillgängliga för andra, förtydligar Mark Klamberg.

– Man försöker utnyttja misstag, som att en ambassadtjänsteman skulle sätta sig på ett fik och skicka mejl från sin privata mejladress. Då finns inte samma skydd för kommunikation som normalt finns tillgängligt på en ambassad.

Politiska nivån kontroversiell

Den kontroversiella frågan blir på vilken politisk nivå informationen lämnas ut till USA skett. Har svenska tjänstemän på FRA spanat på president Vladimir Putins telefonsamtal?

Att FRA:s kabeltillgång gett en ökad tillgång till underrättelser, beskriver Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, som kontroversiellt.

– Om Sverige samarbetar mycket intimt med USA och det är ett samarbete som skadar Ryssland i förhållande till USA så är det klart att det påverkar Sveriges position.

– Det finns inget formellt hinder, men det finns en politisk risk, sammanfattar han för TT.