"Som ett andra övergreppp"

avPär Karlsson

NYHETER

På sistone har flera domar fallit där våldtäktsmän friats, trots att vittnen funnits och skador kunnat bevisas.

I kvällens Partiprogrammet berättade Lovisa Nystrand, 16, om hur hon misstroddes efter att ha utsatts för sexuella övergrepp.

– Jag kände att de inte trodde på mig. Jag kände mig väldigt ensam, säger hon.

Den senaste tiden har en rad uppmärksammade våldtäktsmål debatterats flitigt. I Aftonbladet TV:s Partiprogrammet diskuterades under onsdagskvällen svårigheten i att bevisa att en våldtäkt ägt rum.

Lovisa Nystrand, 16, utsattes för övergrepp av en äldre manlig vän som 14-åring. Mannen dömdes i tingsrätten för våldtäkt mot barn till två års fängelse. Efter det berättade Lovisa om fallet i en film på nätet som fick stor spridning världen över.

– Det fanns så mycket rykten om att jag ljugit om våldtäkten. Jag skrev på Facebook för att visa mina vänner vad som hänt. Men sedan blev det att många kollade på videon. Det var jag inte beredd på, säger hon.

Straffet sänktes

Men mannen överklagade domen och i hovrätten ändrades brottsrubriceringen till sexuellt utnyttjande av minderårig. Straffet sänktes och mannen är i dag ute ur fängelset.

– Jag blev jätteledsen, jag förstod inte varför. Jag fick också frågor om vad jag hade på mig. Men man ska ju kunna gå naken utan att något sådant händer, säger Lovisa Nystrand.

Med i diskussionen var även Sara Stille, 19, som våldtogs vid flera tillfällen av en vän till familjen när hon var tretton år gammal. Förövaren dömdes till tre års fängelse för våldtäkt av barn. Hon har skrivit boken "Leggings i januari" om sin upplevelse.

– Det kommer från en fråga från försvarsadvokaten i tingsrätten. Frågan löd: "Var det inte kallt med leggnings i januari?" Jag uppfattade det som att mina kläder var problemet. Det är som ett andra övergrepp att sitta och berätta inför främmande människor om vad som hänt med förövaren i samma eller närliggande rum, säger hon.

Både hon och Lovisa Nystrand menar dock att det är värt att anmäla.

– Ja, det viktigaste är att man sätter ned foten och säger att man inte accepterar att det inte har hänt, säger Sara Stille.

"Svårt att döma"

Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, menade i programmet att det är svårt att få någon dömd för våldtäkt med dagens lagsstiftning.

– Lagen på det här området fungerar inte som riksdagen har tänkt. Det krävs egentligen att du kan bevisa skador eller har ett vittne. Men även när du kan bevisa skador så finns det exempel på hur domstolarna vänt det mot brottsoffren och menat att offret njöt av det. Om det är en våldtäkt där förövaren är ytligt bekant, som det heter, är det svårt, säger hon.

I dag går bara en av tio anmälningar av våldtäkt till åtal.

– Problemet i dag handlar om tillämpningen av lagen. Domstolarna friar och åklagarna får en signal om att de inte ska väcka åtal om det inte finns vittne. Men nu har det funnits fall med vittnen där det var vittne som hittade kvinna bunden och det ändå friades.

– I domstolarna finns en stor hörsamhet mot vad Högsta domstolen sagt, att det krävs att målsägande inte ändrat sin berättelse en enda gång. Men så beter sig inte en ung kvinna som drabbats.

Lagen ska ses över igen

Nyligen ändrades lagstiftningen. Tidigare krävdes det att offret ska ha befunnit sig i "hjälplöst tillstånd" för att någon ska straffas för våldtäkt. Nu har begreppet förändrats till ”särskilt utsatt situation”. Men enligt Madeleine Leijonhufvud räcker det inte alls.

– Den lilla lagändringen som kom efter åtta års utredande har nu visar sig vara verkningslös. Men nu ska det bli en ny översyn av lagen.