Kommunens besked: Trebarnsfamilj måste ut från lägenheten

NYHETER

Den nyanlända akademikerfamiljen från Syrien håller snabbt på att integreras i det svenska samhället.

Men nu har de fått besked av kommunen att de måste lämna den lägenhet de bott i under två år.

– Jag vet inte vad vi ska göra, säger Rana Barghouth, 33.

Han jobbade som revisor och läser nu in svenska som andraspråk så att han snart kan komma ut i jobb.

Hon jobbade med personalfrågor och har börjat utbilda sig vidare på Handelshögskolan, har praktikplats på en advokatbyrå.

Rana Barghouth, hennes make Mohamad Alamin och deras tre barn har de senaste två åren bott i en lägenhet på Lidingö.

Båda pratar redan svenska, de två största barnen likaså. De är ett exempel på hur integration kan se ut i lyckade fall.

De har också fått hjälp genom den nya bosättningslagen som regeringen införde den 1 mars 2016 och som gör kommuner skyldiga att ställa upp med bostad åt de nyanlända som anvisas dit.

Men nu är familjen orolig att plötsligt bli utkastad.

1 av 5 | Foto: Robin Lorentz-Allard
En nyanländ familj som inte får bo kvar i Lidingö besöks av bostadsminister Peter Eriksson

Måste flytta efter 24 månader

Lidingö stad, där familjen bor, tillhör den grupp av borgerligt styrda kommuner som säger upp nyanlända efter 24 månader när statsbidragen slutar utgå.

Anna Rheyneuclaudes, M, ordförande i kommunstyrelsen, har uttalat att de nyanlända efter den tiden ska betraktas som vilka människor som helst i samhället.

– Skulle de inte hitta nytt boende i kommunen eller någon annanstans så får de vända sig till kommunens socialtjänst, precis som andra kommuninvånare, har Anna Rheyneuclaudes sagt i en intervju med Sveriges Radio.

Det är ett synsätt som Miljöpartiet protesterar mot med hänvisning till att socialtjänsten bara kan ordna tillfälliga boenden som härbärgen och liknande.

Besök av bostadsministern

I fredags fick familjen besök av bostadsminister Peter Eriksson, MP, som varit med och infört den nya bosättningslagen som skulle underlätta integration.

Som minister kan han inte ingripa i enskilda ärenden men lyssna till familjens berättelse.

Rana Barghouth förklarade att de nu känner stor oro för framtiden igen efter att det precis börjat kännas bra i det nya landet.

De hade fått muntligt löfte, berättade hon för Peter Eriksson, att de skulle få bo kvar ända tills de fått jobb och ordnat en annan bostad. Kontraktet de fått, och visade upp för ministern, har inget bortre datum inskrivet. Men eftersom det är rubricerat som andrahandskontrakt gäller maximalt två års tid och ingen besittningsrätt, något familjen säger att de inte informerades om.

”Vi brukade jobba och ha ett socialt liv”

31 maj ska de vara ute ur lägenheten. Då kommer andra nyanlända dit, har de fått höra. Vart familjen ska ta vägen vet de inte. En handläggare vid kommunen har sagt att de kanske kan hitta en tillfällig bostad. Ingen av dem vill något hellre än att få jobb.

– I Syrien jobbade både jag och min man, och vi brukade ha ett socialt liv – inte göra ingenting, berättade Rana Barghouth.

– Nu vet vi inte vad vi måste göra. Det är jättesvårt för oss att börja om, det känns inte stabilt, det är svårt att känna sig som en normal människa.

Rana och hennes man berättar att de nyligen börjat söka lägenhet på egen hand men fått beskedet att de först måste ha fast jobb. Och några hyresvärdar har sagt nej eftersom de inte velat hyra ut till barnfamiljer.

På Lidingö säger kommunen upp 300 personer från hyreskontrakten efter etableringstiden två år.

Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!

Härifrån kommer kvotflyktingarna till Sverige 2018 00:45
ARTIKELN HANDLAR OM