Nyheter

Inga insatsgrupper mot extremism

avTT

Foto: Pontus Lundahl/TT
Brås generaldirektör Erik Wennerström. Arkivbild.

Det nya Centret mot våldsbejakande extremism drar nu i gång sin utåtriktade verksamhet.

Men det blir inga nationella insatsgrupper.

Behovet av nationella insatsgrupper för att förebygga våldsbejakande extremism var något som både politiker och experter talade om efter terrordådet i Stockholm för ett år sedan. Exakt vad sådana team skulle göra var dock oklart.

Till exempel efterlyste forskare på Försvarshögskolan, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, ett nationellt resursteam som arbetar operativt med återvändare och radikala miljöer.

Justitieminister Morgan Johansson (S) skrev i en debattartikel om "insatsteam för handfast operativt stöd till kommuner".

Blir en stödfunktion

Det nya centrets personal kommer i alla fall inte att ägna sig åt uppsökande verksamhet eller ha kontakt med personer som håller på att radikaliseras.

I en rapport till regeringen tydliggörs att centret inte kan bedriva myndighetsutövning i det operativa arbetet mot våldsbejakande extremism eller ta över individärenden.

Däremot startar centret efter påsk en "stödfunktion" där kommunerna och myndigheter på lokal nivå kan få stöd och råd.

Inga team

TT: Så det blir inga nationella insatsteam?

– Det vi kommer erbjuda kommuner är kunskapsstöd. Det gör vi redan och mer aktivt från 3 april, då vi öppnar dörrarna för en stödfunktion, säger Erik Wennerström, generaldirektör för Brottsförebyggande rådet (Brå), som haft uppdraget att sätta upp centret.

– Ibland kommer det säkert vara brådskande ärenden och ibland kan det säkert innebära att vi behöver träffas på plats för att reda ut någon fråga eller lämna stöd. Det är vad vi kommer att erbjuda. Om man vill kalla det nationella insatsteam eller inte, det återstår att se. Vi försöker arbeta som en kunskapsmyndighet.

"Individkontakter passar illa"

TT: Så ni kommer inte ägna er åt uppsökande verksamhet?

– Nej, individkontakter passar illa tillsammans med en kunskapsmyndighets uppgifter.

Förutom att centret nu öppnar sin rådgivningsverksamhet så ska i år även en handbok i förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism tas fram. Det planeras också för en återkommande rapport om förebyggandearbetet och ett forum för aktörer som arbetar mot våldsbejakande extremism. En av centrets huvuduppgifter är att samla in och sprida kunskap på området.

Höjd säkerhet

Ett viktigt uppdrag blir att hjälpa kommuner att analysera hur problemet med extremism ser ut i kommunen. Det har visat sig att många kommuner visserligen har handlingsplaner, men att de ofta inte bygger på någon lokal lägesbild.

Magnus Ranstorp, forskare på Försvarshögskolan, anser att det bästa vore om centret haft kompetensteam som kan åka ut och hjälpa till i svåra ärenden i kommunerna.

– Det finns ett glapp mellan stat och kommun, säger han.

Ranstorp tror dock att centret kan vara betydelsefullt när det gäller att utveckla metoder för till exempel socialtjänstpersonal att hantera radikaliserade individer.

Han ser också ett stort behov av att kommunerna utvecklar sammanhållna strategier för att extremistmiljöerna inte ska fortsätta att växa.

– I dag blir det ofta bara brandkårsutryckningar, säger Ranstorp.