”Ett vackert och varmt Sommar att njuta av”

Kerstin Nilsson om Annika Hagströms sommarprat

Av: Kerstin Nilsson

Publicerad:
Uppdaterad:
Annika Hagström.
Foto: Pontus Orre
Annika Hagström.

Carola och Bo Strömstedt kom på besök i studion.

Jacob Dahlin var också där – andligen.

Med hjälp av sina vänner skapade Annika Hagström ett vackert och varmt Sommar att njuta av - både nu och när kylan kommer.

För 28 år sedan, när Annika gjorde sitt första Sommar, satt Jacob Dahlin i kontrollrummet och coachade. 

Han och Annika Hagström var både nära vänner och arbetskamrater på tv – de gjorde programmet "Caramba" tillsammans – och att han betytt oerhört mycket för henne går inte att ta miste på.

Även den här gången – över 20 år efter sin död – var Jacob Dahlin i högsta grad närvarande, genom hela programmet.

Han finns alltid vid hennes sida.

Att han dog i aids var inget man fick tala om då och därför begravdes han i tysthet, i en namnlös grav.

Men Annika Hagström följde sitt hjärta och ordnade en gudomligt vacker och stjärnspäckad minnesstund i Jakobs kyrka för sin vän, med den musik och de artister han själv hade valt, en minnestund jag skrev om den gången och som hon fortfarande tackar mig för varje gång vi ses, än i dag.

Annika Hagström är ett proffs – och det märks.

Hon kan konsten att skapa ett program som både underhåller och fängslar, utan att skrika.

Att få självaste Carola att titta förbi i studion, liksom i förbifarten, och skänka lite stjärnglitter åt programmet, är genialiskt.

Även den gamle tidningsräven Bo Strömstedt tittade in med sitt dragspel, precis som förra gången det begav sig.

Trevligt.

Men det som fängslade mig mest var Annika Hagströms varma och kärleksfulla skildring av sin mamma, fiskardottern Else, som alltid, hela sitt liv, längtade hem. Hem till Danmark.

"Ni svenskar" kallade hon sina barn när hon var arg på dem.

Hon, som på slutet, trots att hon kedjerökt, inte kände igen en cigarett längre, men alltid mindes doften av sina barn – och matroshatten, som varit hennes fars.

Och Annika, jag tror att Jacob hade varit nöjd med musiken.

Det var i alla fall jag.

Publicerad:

LÄS VIDARE