Macron kan vinna på Gula västarnas politiska protester

avJohanna Frändén

PARIS. Gula västarna hedrar i dag de demonstranter som skadats av fransk polis.
Rörelsen ställs samtidigt inför en brännande fråga om vad man egentligen vill med protesterna.

I veckan har flera Gula västar lanserat sin kandidatur till EU-valet i vår, något som skapat upprorsstämning i de egna leden.

Den stora politiska vinnaren kan till slut mycket väl bli president Emmanuel Macron.

Veckorna går, ilskan består. De Gula västarna demonstrerar i dag för tolfte helgen i en handfull franska städer. Och stämningen är mer spänd än någonsin. Förra lördagen träffades Jérôme Rodrigues, en av rörelsens frontfigurer, i ena ögat av en gummikula när han filmade en sammandrabbning mellan Gula västar och ordningsmakten på Place de la Bastille. Rodrigues tappade synen på högerögat och de blodiga bilderna från scenen, och presskonferensen han ordnade på sjukhuset där han fick vård, har gjort honom till rörelsens martyr.

– Polisen har redan pekat ut mig vid flera tillfällen tidigare, så jag tror nog att de vet vem de sköt mot, sa Rodrigues efter händelsen.

Bär piratlapp

I dag demonstrerar han med en sjörövarlapp över högerögat, många andra Gula västar följer hans exempel, i en manifestation för att hedra de skadade.
Jérôme Rodrigues är en av 17 demonstranter som förlorat synen eller ett öga, de flesta som en följd av de mycket kontroversiella gummikulor som fransk polis använder sig av. Kulorna får inte skjutas i huvudhöjd och Gula västarna har under veckan krävt att gevären tas ifrån ordningsmakten, utan resultat. Bland demonstranterna är antalet skadade i samband med protesterna uppe i 1 700. Ungefär tusen poliser har skadats sedan rörelsen såg dagens ljus i november förra året.

1 av 2 | Foto: Francois Mori / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Skadade Jérôme Rodrigues, en av Gula västarnas frontfigur, tillsammans med en demonstrant.


Hur Gula västarna ska förhålla sig till de våldsamma elementen i den egna rörelsen är en av två brännande frågor när demonstrationerna går in på sin fjärde månad. Eric Drouet, den 33-årige busschaufför som ses som rörelsens upphovsman, uppmanade förra veckan till ett ”uppror utan dess like med alla användbara och nödvändiga medel”. När inrikesminister Christophe Castaner anklagade honom för att uppvigla svarade Drouet med att polisanmäla Castaner för förtal.

EU-kandidatur

På annat håll har Gula västarna istället börjat etablera sig politiskt.
Ingrid Levavasseur, en 32-årig undersköterska och ett av rörelsens nyaste affischnamn, blev först med att lansera sin kandidatur inför EU-valet i maj. Beslutet är kontroversiellt, eftersom många Gula västar ser sig som en anti-etablissemangrörelse mer än något annat. Levavasseur har fått ta emot mängder med hot och hat från de egna leden den senaste tiden och har själv försökt spela ned rollen som mediernas älskling.

– Jag är ingen stjärna, jag är bara en kvinna som till slut engagerar mig politiskt. Låt oss ta saken i egna händer och göra det som är bra för oss.

Flera listor

I nuläget har fyra olika listor med Gula västar-kandidater sett dagens ljus och mycket tyder på att rörelsen kommer att få representation i EU-parlamentet om de lyckas samordna insatserna. Frågan är om det går. Bland de olika politiska program som lanserats finns gemensamma punkter som höjda pensioner, sänkta skatter för låginkomsttagare och större politiskt medborgarinflytande, men också skillnader i synen på migration och fackföreningsrörelsen.

Stjäl från Le Pen

En första opinionsundersökning i veckan visade att 13 procent av fransmännen skulle rösta på Gula västarna om de ställer upp i EU-parlamentsvalet. Flest väljare skulle man ta från högerextrema Marine Le Pen, vars parti tappar tre procentenheter till 17.5 procent. Den stora vinnaren på Gula västarnas inträde på den europapolitiska scenen är, paradoxalt nog, sittande presidenten Emmanuel Macron. Hans parti LREM har tappat blott en procentenhet sedan förra opinionsundersökningen och är ohotad etta på 22,5 procent.
Frankrikes president har varit Gula västarnas uttalade måltavla sedan rörelsen uppstod i november förra året. Nu ser deras splittrade politiska agenda ut att desarmera Macrons samtliga motståndare och i stället stärka presidentens position.

ARTIKELN HANDLAR OM