Försvarsbudgeten sväller kraftigt

Peter Wallberg/TT

Anja Haglund/TT

Publicerad 2023-09-11

Sverige har donerat stridsfordon 90 till Ukraina och ska börja producera fordonen i landet. Arkivbild.

Försvarets budget sväller med 27 miljarder 2024 jämfört med i år.

Men av dessa är bara 700 miljoner kronor ”nya” pengar – som går till Sveriges Natoavgift.

Försvarsminister Pål Jonson (M) underströk vid en pressträff på måndagen att Sverige genomgår sin största upprustning sedan 1950-talet.

Med det förslag på statsbudget regeringen lägger nästa vecka hamnar försvarsutgifterna på 119 miljarder kronor. Det innebär ett stort kliv på 27 miljarder jämfört med i år.

Den allra största delen av den ökningen är redan inplanerad och aviserad sedan tidigare. Det handlar till exempel om anslagshöjningar som finns med i innevarande försvarspolitiska inriktning, pris- och löneuppräkningar och satsningar som tillkommit på senare tid efter överenskommelse mellan riksdagspartierna.

Till Natoavgift

Av de 27 miljarderna är bara 700 miljoner kronor ”nya pengar” som behöver finansieras med det reformutrymme som bedöms finnas i statsbudgeten för 2024. De 700 miljonerna är tänkta att gå till Sverige Natoavgift nästa år.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition också nya pengar till försvaret 2025 och 2026 med 1,5 respektive 7,4 miljarder kronor.

– Det är helt nödvändigt för att försvaret ska kunna växa, säger Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesperson Sven-Olof Sällström.

Pengarna behövs, enligt KD.s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson, till exempel för att Försvarsmakten ska kunna behålla och rekrytera mer personal. Pengarna behövs också för att ersätta materiel som Sverige gett till Ukraina, som artilleripjäs Archer, stridsfordon 90 och Leopardstridsvagnar.

Brist på kängor

Trots att försvarsbudgeten växer kraftigt har det under en längre tid rapporterats om brist på grundläggande personlig utrustning som kängor, termosar och regnställ för soldater.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att han talat med ÖB om saken.

– Det här är oacceptabelt. Försvarsmakten jobbar nu hårt med extraordinära åtgärder, vi följer detta väldigt noggrant från departementet, säger Pål Jonson.

Hans bild är att bristerna inte har med pengar att göra utan med problem inom försvarets organisation.

– Men de måste lösas, säger Jonson.

Når Natomål

Den stora ökningen av försvarsbudgeten innebär att Sverige redan 2024 når Natos mål om att medlemsländerna ska lägga två procent av BNP på sitt försvar.

De svenska riksdagspartierna är sedan tidigare överens om att försvarsbudgeten ska nå två procent av BNP. Nato räknar dock in andra typer av utgifter som försvarsutgifter än vad Sverige gör i sitt mål och det är därför lättare att nå.

Det svenska tvåprocentsmålet ligger fast, men bedöms ta ytterligare ett par år att nå.

Förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) konstaterar att försvarsanslagens utveckling ligger i linje med det försvarsbeslut riksdagen tog 2020 om upprustning. Han varnar dock för att det finns ett ”ekonomiskt undertryck” i form av hög inflation och kostnadsökningar, som gör att Försvarsmakten måste arbeta hårt för att hålla budgetramar även framöver.

Dessutom krävs, enligt Hultqvist, ett ”ordentligt arbete” av partierna i försvarsberedningen för att bedöma vad försvaret behöver efter 2025.

– Det finns ingen anledning att ge en allt för glättig bild av situationen, säger han.

Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådal välkomnar regeringens förslag till försvarsbudget, men anser att regeringen ligger efter när det gäller att stärka den civila beredskapen.

Följ ämnen i artikeln