Arga drömmar kartlagda

Foto: Lennarth Sundberg
Forskare i bland annat Skövde rapporterar om nya rön kring vilka processer som ligger bakom våra drömmar. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Är du arg på kvällen? Då är risken stor att du även kommer att drömma ilskt.

En ny studie är drömvärldens känsloliv på spåren.

– Det verkar finnas liknande mekanismer oavsett om vi är vakna eller sover, säger Pilleriin Sikka vid Högskolan i Skövde.

Vi upplever känslor både när vi är vakna och när vi drömmer. Men det är fortfarande relativt okänt vilka mekanismer i hjärnan som ligger bakom de känslomässiga beståndsdelarna i våra drömmar.

Nu har forskare vid bland annat Högskolan i Skövde upptäckt ett mönster i hjärnaktiviteten som kan avslöja när en person upplever ilska i sina drömmar. Det visar sig att hjärnaktiviteten ser ut på ett liknande sätt oavsett om vi sover eller är vakna.

– Vi vet att det i vaket tillstånd finns speciella markörer i hjärnan som är kopplade till upplevelse av ilska, säger Pilleriin Sikka, forskare i Skövde.

– Neurofysiologiskt är det två väldigt olika tillstånd, men samma markörer verkar höra ihop med ilska både i vaket och drömmande tillstånd.

Förutsedd ilska

Försökspersonerna studerades med hjälp av EEG under två nätter i ett sömnlaboratorium och fick under natten svara på frågor om känslorna de upplevt i sina drömmar. Forskarna valde att fokusera på bland annat ilska och kunde, genom att mäta hjärnaktiviteten även på kvällen, också förutse i vilken grad försökspersonen skulle uppleva ilska under sina drömmar.

Det finns enligt forskarna tecken på att vissa personer har sämre förmåga att kontrollera starka känslomässiga tillstånd i sina drömmar

– Det verkar som att aktiviteten i hjärnan på kvällen också har med känslorna i drömmen att göra, säger Pilleriin Sikka.

– Så det kan finnas en mer stabil mekanism där vaket och drömmen hör ihop, med andra ord att vissa kanske upplever mer ilska än andra.

Påverka drömmarna?

Enligt Pilleriin Sikka finns det troligen liknande samband även när det gäller andra känslor. Förhoppningen är att forskningen kan bidra till ökad förståelse av till exempel mardrömmar.

Resultaten öppnar också upp för frågan om huruvida det rent av kan vara möjligt att påverka vilka känslor vi upplever i våra drömmar.

– Vi vet fortfarande väldigt lite, nästan ingenting, om hur vi upplever känslor i våra drömmar, säger Pilleriin Sikka.

– Men det finns ju flera tekniker för att stimulera hjärnan, så det är fullt möjligt att testa om det går att modulera det känslomässiga innehållet i drömmarna.

ARTIKELN HANDLAR OM

Sömn

Hjärnan

Psykologi