EU säger ja till tuffare tag mot engångsplast

NYHETER

Engångsplastens framtid är mörk. Havet ska räddas, lyder beskedet från EU-parlamentet som säger ja till tuffa tag mot sugrör, bestick och andra engångsvaror.

Jytte Guteland (S) är en av många nöjda svenska ledamöter sedan parlamentet på onsdagen enats om sin linje.

– Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven 2050. Och i Europa är våra hav väldigt förorenade. Medelhavet är det hav med högst koncentration av plast av hav i världen. Därför är det bra att vi går fram i dag, säger Guteland efter beslutet i Strasbourg.

Kollegan Christofer Fjellner (M) menar att världens största marknad och därför påverka produktionen av plast.

– Det är viktigt att vi visar vägen även om detta bara är en lite del av lösningen, säger han och fortsätter:

– Svensk skogsindustri kan mycket väl bli en av vinnarna i det här om vi ersätter mycket plast med trä.

Foto: TT

Väntar hårdare krav

Omröstningen gäller EU-kommissionens förslag från i våras, som bland annat går ut på att förbjuda en lång rad engångsprodukter i plast, som sugrör och bestick.

Om EU-parlamentet får som de vill kommer listan även att utökas. Bland annat väntar hårdare krav på sanitetsprodukter i engångsplast.

– Jag är glad att vi breddade "scopet" så att vi omfattar också bland annat sanitetsprodukter. Det är jag stolt över att vi socialdemokrater har fått med, säger Jytte Guteland, som samtidigt gärna hade velat se även så kallade mikroplaster omfattas av det nya lagförslaget.

Inget avgörande beslut än

Än så länge är det dock en bra bit kvar till ett avgörande beslut för plasten. EU-parlamentets syn på saken ska nu kompromissas ihop med det som EU:s medlemsländer kommer fram till — något som eventuellt blir klart redan nästa vecka vid ett möte på tjänstemannanivå i Bryssel. I så fall kan kompromissförhandlingar inledas i början av november.

Traditionellt brukar medlemsländerna välja en mer återhållsam linje när det gäller förbud och förmaningar i EU. Jytte Guteland hoppas dock att allmänheten ska sätta press på ländernas regeringar att agera.

– Det är väldigt viktigt att de inte vattnar ur återigen. Gör man undersökningar så ser man att 87 procent av medborgarna i Europa är oroade över plastbergen i haven. Det finns ett väldigt tryck att göra något åt det här, säger Guteland i Strasbourg.

ARTIKELN HANDLAR OM