Inkomstklyftorna ökar kraftigt

1 av 2 | Foto: Statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
NYHETER

Klart störst andel fattiga finns i Malmöområdet.

Inkomstskillnaderna har ökat kraftigt under 2000-talet – mest har de ensamstående med barn halkat efter.

I genomsnitt har svenskarna fått det ekonomiskt rejält mycket bättre mellan åren 1999 och 2011, plus 40 procent. Men skillnaderna är stora och inkomstklyftorna har ökat markant. Framför allt är det de med allra lägst inkomster som blivit fler, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

”Kom under Perssons år”

Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarar sig med att även Socialdemokraterna har sin del av utvecklingen.

– En väldigt stor andel av de här växande klyftorna kom under Göran Perssons år vid makten, hävdar Reinfeldt och påpekar också att inkomstklyftorna växer i den utvecklade delen av världen.

Släpar efter

Det är delvis sant, men andelen med låga inkomster har ökat mer sedan Reinfeldt tillträdde 2006 jämfört med perioden 1999–2006. En viktig förklaring är den sänkta löneskatten som bara gäller för dem med jobb. Exempelvis släpar pensionärerna efter i inkomstutvecklingen.

Reinfeldt säger att han ser ett värde i att vi inte får växande klyftor i det svenska samhället och pekar på att regeringen gjort fördelningspolitiska insatser, som att höja bostadstillägget för pensionärer och barndelen i bostadsbidraget. Han är öppen för nya fördelningspolitiska åtgärder för att stärka ensamstående föräldrars ekonomi eftersom jobbskatteavdraget, som ska göra det mer lönsamt att arbeta, kanske inte räcker till för den gruppen.

– Man måste också när man tittar på den här gruppen göra mer direkta fördelningspolitiskt motiverade stöd, det har vi gjort vid några tillfällen och det är vi beredda att titta på igen.

Sämst för ensamstående

För den tiondel av befolkningen som har högst ekonomisk standard ökade inkomsterna med 55 procent. Den tiondel med lägst ekonomisk standard hade en ökning på 21 procent. Framför allt i Malmö märks de ökade inkomstskillnaderna. 1999 hade elva procent av befolkningen en inkomst som var lägre än 60 procent av medianvärdet. 2011 hade den andelen ökat till nästan 19 procent, jämfört med ett snitt i riket på 14 procent.

Allra sämst utveckling har de ensamstående med barn haft. Andelen med låg inkomst har under perioden ökat från 11 procent till 31 procent.

Bland andra grupper som släpar efter märks de utrikesfödda.

TT