Svårare samtal till Bris

NYHETER

Samtalen till Bris har ändrat karaktär, och fler barn berättar om självdestruktivitet, självmordstankar och ätstörningar.

– Det är många vittnesmål om en ångest som förlamar, och många samtal om att inte orka leva längre, säger generalsekreteraren Magnus Jägerskog.

Samtalen till Bris barnkuratorer ökade med omkring fem procent förra året, till 28 400, jämfört med 27 000 2016, enligt organisationens årsrapport.

Fortfarande är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att barn ringer.

– Det är ungefär lika många till antalet, men de har skiftat lite mot en ännu allvarligare karaktär. Det är mer självskadebeteende och funderingar kring självmord. Allvarsgraden har ökat kring psykisk ohälsa, säger Jägerskog.

I samtalet med kuratorerna kan barnet få hjälp att sortera tankarna och få redskap att hantera situationen. Vid svår psykisk ohälsa handlar det om att hjälpa barnet vidare till exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin eller skolans kuratorer.

– Det som är viktigt i alla samtal är att lyssna, våga fråga, visa att man bryr sig och att inge hopp om en förändring, säger Jägerskog.

Mer om övergrepp

I höstas noterade Bris en ökning av samtalen kring sexuella övergrepp, när uppmärksamheten för metoo-uppropen var som störst.

– Dels är det killar som helt enkelt har utsatt andra, eller funderar på om man gjort det. Dels är det unga tjejer som burit de här sakerna länge, och när metoo rullade igång vågade de ta steget att samtala, säger Jägerskog.

813 samtal om sexuella övergrepp gjordes förra året, en ökning med 14,5 procent från 2016. Enligt Jägerskog förstärker det bilden av att frågan måste tas på allvar.

– Metoo har fört med sig något positivt, att man vågar berätta och därmed ta första steget för att få till en förändring.

Många samtal om skolan

Ett av fem samtal handlar om problem i skolan, och kopplingen till psykisk ohälsa är tydlig. Många barn och unga upplever en social tävlan, där man förväntas lyckas på livets alla arenor samtidigt; utseendemässigt, sportsligt, i sina relationer och i skolan. Tävlan förstärks av sökandet efter bekräftelse i sociala medier, enligt Bris.

– På strukturell nivå är det mycket i skolan som förstärker tävlan och bidrar till psykisk ohälsa, säger Jägerskog.

Bland annat leder betygspress, gymnasiets kursbetygsystem och dålig arbetsro till att många mår dåligt. Bris skriver att många beskriver att de kämpat länge, men att det till slut gått så långt att de ger upp.

Därför vill organisationen avskaffa betygsliknande omdömen, se ämnes- istället för kursbetyg på gymnasiet, att man avvaktar med att sänka åldern för betyg och att alla som avslutat årskurs nio får fortsätta på yrkesprogram på gymnasiet, även om de inte är godkända.

– Barn pressas och stressas på ett obefogat sätt. Det handlar inte om att man i skolan inte ska ha tydliga krav. Men man måste få verktyg så att man lyckas hantera kraven, säger Jägerskog.