Kritik mot Sveriges hantering: ”Barnen behandlas inte som andra barn”

NYHETER

Sammanlagt 1 400 ensamkommande barn har försvunnit från Sverige sedan 2014 – den största gruppen kommer från Marocko.

Nu riktar flera myndigheter och organisationer kritik mot Sveriges passivitet.

– De här barnen behandlas inte som andra barn, säger Elisabet Svedberg, på Socialstyrelsen.

Aftonbladets och Viafrees tv-program 200 sekunder har granskat hur Sverige hanterar barnen som försvinner. Trots att Sverige har ett ansvar för barnen lämnas de oftast vind för våg. Just nu lever flera av barnen som rymt från svenska familjehem eller institutioner på gatan i europeiska städer som Barcelona, Madrid, Paris och Hamburg.

Mellan 2014 och 2016 försvann 478 ensamkommande marockanska barn i Sverige, enligt Migrationsverket. Men mörkertalet är stort.

”Alla barn förtjänar att bli letade efter”, heter det. Men i praktiken fungerar det inte så. 200 sekunder har försökt få polisen att svara på hur många av de försvunna barnen som efterlysts, men det har inte Polismyndigheten kunnat svara på.

Foto: PRESSBILD
Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

Enligt flera personer med god insyn som 200 sekunder har pratat med blir polisanmälningar om försvunna marockanska barn liggande på hög. Trots att barnen oftast lämnar landet görs inga insatser att hitta barnen utomlands. Internationell efterlysning står inte ens med i myndigheternas handlingsplaner och Socialstyrelsen har inga riktlinjer om detta till kommunernas socialtjänster.

– Sverige har ett ansvar så länge ett barn befinner sig i Sverige, men också ett internationellt ansvar. Det står ganska klart att man inte har gjort nog för att hitta de här barnen, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

– Vi behöver bli bättre på att samarbeta över gränser eftersom barnen rör sig inte bara mellan kommun och länsgränser men också mellan EU-länder, säger Amir Hashemi-Nik på länsstyrelsen i Stockholm.

Systemet med god man fungerar inte, bristande samarbete över landsgränser och avsaknad av personnummer är några av de problem som gör att barnen är svåra att spåra.

– Många kommuner har inte haft rutiner för att förebygga försvinnanden eller utbildningar för sin personal på hur de ska identifiera riskbeteenden, säger Amir Hashemi-Nik.

Enligt Barnombudsmannen bör en god man ha ansvaret för att anmäla när ett barn har avvikit falla på gode mannen i stället för på socialtjänsten, som i dag.

– De ensamkommande barnen har ingen vårdnadshavare i Sverige. Därför är det så oerhört viktigt att systemet med de gode männen fungerar. Det har dock varit bristfälligt de senaste åren, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Elisabet Svedberg, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen lyfter problemet att de ensamkommande barnen inte har ett samverkansnummer eller personnummer. Det gör att barnen blir svåra att spåra, särskilt vid en avvikning. En av anledningarna till att barnen avviker är brister i familjehemmen.

– Vi har fått en tydlig bild av att de ensamkommande barnen inte behandlas som andra barn. Till exempel utreder man inte de familjehem som barnen placeras i lika noga, säger Elisabet Svedberg, kunskapscentrum för ensamkommande barn på Socialstyrelsen.

Även FN och Europarådet har riktat kritik mot Sverige för att de ensamkommande barn som försvinner inte eftersöks tillräckligt.