Hotade kvinnor och barn får otillräckligt stöd

Emma Gate/TT

Publicerad 2023-03-31

Många våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter lider av våldet långt efter det ägt rum. Arkivbild.

Våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter får inte rätt stöd och skydd, visar en utredning av Jämställdhetsmyndigheten.

– Kvinnor och barn med skyddade personuppgifter får inte det stöd och skydd de behöver och har rätt till för att det brister hos myndigheterna, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

– I många fall har skyddade personuppgifter röjts.

Av den kartläggning myndigheten nu lämnat in till regeringen framgår att flera myndigheter och andra aktörer måste öka sin förståelse för hur det är att leva med skyddade personuppgifter.

Långsiktigt stöd

Kvinnor med skyddade personuppgifter på grund av våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld mår sämre än personer med andra skyddsskäl, enligt rapporten.

Att flytta till en ny kommun, uppsöka sjukvård, börja ny skola, ta hand om en havererad ekonomi – det är är några av de utmaningar som många våldsutsatta ställs inför.

För att hjälpa dem behövs ett långsiktigt stöd, visar kartläggningen.

– Vi föreslår att man ska ha en kontaktperson som kan underlätta och hålla i kontakterna med olika myndigheter och aktörer och samordna stödet, säger Thörn.

Utsatta barn

Barn som lever med skyddade uppgifter ska heller inte tvingas till umgänge med en våldsam pappa, säger Mikael Thörn.

– Det är motsägelsefullt att ett barn med skyddade personuppgifter ska behöva umgås med en våldsutövande förälder. Om ett barn ska ha umgänge med sin förälder ska det alltid utgå från barnets behov, inte omvänt.

I Sverige lever omkring 15 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring.

ANNONS