Snart kan vi vara tillbaka i nåt som liknar 1930-talets Europa

Foto: I dag kan Europa få sin första högerextrema president sedan andra världskriget när Österrike går till val. Norbert Hofer (i mitten) leder frihetspartiet som har rötter i nazismen. Nu har hans parti nått sina högsta nivåer i landets opinionsmätningar och landar på 30 procent.
NYHETER

WIEN. Inte sedan andra världs­kriget har något västland valt en högerextrem politiker till ­president.

I dag kan den trenden brytas i Österrike.

Flyktingkrisen hotar inte bara EU:s framtid. Den är också på väg att skapa ett politiskt jordskred i Europa.

När Norbert Hofer vann första omgången i presidentvalet för några veckor sedan låg världens medier och sov. Eller så var de så vana vid att högerextrema ­politiker runt om i Europa gör bra ifrån sig att ingen riktigt ­orkade bry sig.

Sent har omvärlden vaknat och insett vad som är på väg att hända i Österrike.

Hofer är kandidat för frihetspartiet, FPÖ. Ett högerextremt parti med rötterna i nazismen som har funnits länge och haft sina upp- och nedgångar. Fram till nu har de nått sina största framgångar under karismatiske Jörg Haider som partiledare. När det konservativa partiet bildade regering ihop med FPÖ år 2000 var det en sådan skandal att ­övriga EU en period ­bojkottade Österrike.
Haider var öppet rasistisk och antisemitisk. Det nuvarande FPÖ har precis som många ­andra extrempartier i Europa ömsat skinn och blivit mer av populister. Kärnbudskapet är detsamma men framförs på ett mer aptitligt sätt. Se hur Marine Le Pen förändrat Nationella Fronten som under hennes far Jean Marie Le Pen var ett ­pariaparti.

För att förstå det jordskalv som delvis redan inträffat i Österrike måste man veta att efterkrigs­tiden helt dominerats av två partier, socialdemokraterna och de konservativa. Långa ­perioder har de regerat ihop.

I presidentvalets första omgång fick de elva procent var av rösterna. De ­tidigare två största partierna kom inte ens tillsammans upp i en fjärdedel av rösterna. Frågan är om maken till politisk omdaning tidigare skådats i det moderna Europa.

Som ett resultat avgick den ­socialdemokratiske kanslern Werner Faymann. Han som först, precis som Merkel, välkomnat flyktingarna men sedan gjorde helt om. Något som gjorde att han tappade mångas förtroende.
Invandringen är frågan som sannolikt avgör presidentvalet. Det österrikiska folket är delat. En del vill fortsätta ta emot ­flyktingar, en allt större del vill stänga dörren helt. Hofers ­motkandidat, miljöpartiets ­tidigare ledare Alexander Van der Bellen, tillhör de förra.

På valaffischer går han ­avslappnat med sin hund på ­promenad med texten ”Låt oss gå en bit av vägen tillsammans”.

Kanske kommer en del att ­rösta på Van der Bellen bara för att hindra en högerextremist från att nå presidentpalatset. Men det är Hofer som är förhandsfavoriten.

Posten är visserligen mestadels ceremoniell men Hofer har ­oroat många genom att lova att han tänker använda den rätt (om än aldrig använd) som grund­lagen ger honom att avskeda rege­ringen och indirekt utlysa ­nyval.

Med tanke på att FPÖ har dryga 30 procent i opinionsmätningarna kan det ­betyda att Öster­rike snart har både en ­högerextrem president och en regeringen ledd av höger­extrema.

Det skulle sannolikt få långt­gående konsekvenser för resten av Europa där andra höger­populistiska partier väntar i kulisserna på att få ta över.
Situationen med två stora ­partier, som länge dominerat politiken, delar Österrike med Tyskland. Fram till nu har Tyskland saknat ett högerextremt parti som kunnat ta sig in i förbundstagen där spärren är fem ­procent. Men i de ­senaste delstatsvalen fick Afd, ­Alternative för Tyskland, mellan 13 och 24 procent.

Med en mer karismatisk ­ledare kan Afd snart spela samma roll i Tyskland som FPÖ gör i Österrike.

Då är vi ­tillbaka i något som väldigt mycket ­liknar 30-talets Europa.

ARTIKELN HANDLAR OM