Priset för ett övergivet barn

Publicerad:
Uppdaterad:

Samhället kunde ha sparat människoliv - och 40 miljoner kronor

Tobias Jardebergs och Tony Olssons brott har kostat skattebetalarna 44 miljoner kronor - hittills.

Aftonbladet har räknat ut hur mycket samhället hade kunnat tjäna på att ge dem rätt hjälp i tid.

Resultatet: 40,3 miljoner kronor.

Steve Ericsson, Kriminalvårdsstyrelsen.
Steve Ericsson, Kriminalvårdsstyrelsen.

Varje brott är en stor tragedi. För brottsoffer, anhöriga och förövare. Det psykiska lidandet är omätbart.

Men det finns en sak som faktiskt går att mäta.

Aftonbladet har kartlagt vad Tony Olssons och Tobias Jardebergs brott kostat polis, åklagare och kriminalvård.

Skattebetalarnas nota: 44 miljoner kronor.

Barnläkaren Björn Kadesjö har på Aftonbladets uppdrag listat de hjälpinsatser som borde ha gjorts när Olsson och Jardeberg var barn.

De skulle ha kostat skattebetalarna 3,7 miljoner kronor.

- Vi måste våga ställa frågan: Om Tony Olssons familj fått hjälp när han var barn, hade vi då sluppit polismorden i Malexander? säger Steve Ericsson, verksamhetsutvecklare inom Kriminalvårdsstyrelsen.

Större risk

De allra flesta barn med adhd hamnar inte i kriminalitet. Men om de inte får tidig hjälp är risken större för dem än för andra barn och ungdomar.

- De här barnen sätter sig ofta på tvären. Det blir ett återkommande mönster av protester mot föräldrar, dagis- och skolpersonal. Därför är det oerhört viktigt att vuxna får lära sig hur de kan möta barnen så att de inte upplever att de styr världen omkring sig, säger Björn Kadesjö.

Mer än hälften

En färsk studie från Riksmottagningen på Kumla visar att mer än hälften av alla grova brottslingar på landets fängelser har adhd.

Alla visade mycket tydliga symptom redan när de var fem-tio år gamla. Mer än 75 procent hade vissa eller svåra anpassningsproblem innan de fyllt 17 år.

Men trots att Steve Ericsson flera gånger varnat Kriminalvårdsstyrelsen ser det fortfarande lika illa ut inom kriminalvården som inom barnomsorgen.

- I dag finns ingen kunskap på landets anstalter och häkten om hur de här personerna ska bemötas. Det blir precis som i skolan: de är besvärliga elever som ingen vill ha med att göra, de bråkigaste flyttas mellan anstalterna och kostar pengar, säger Steve Ericsson.

Både Tobias Jardeberg och Tony Olsson hade stora problem redan som barn.

Men Tobias Jardeberg fick diagnosen adhd först i samband med livstidsdomen för fyra år sedan.

Inte förvånad

Björn Kadesjö är ansvarig för utredningsenheten barnneuropsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Han blir ledsen och illa berörd när han läser deras personutredningar.

- Tyvärr är jag inte det minsta förvånad, det här är historier som jag ofta stöter på, säger han.

- Kriminalitet är inget som bara händer, oftast finns en lång historia bakom.

Men samhället blundar, eller sätter in hjälpen för sent. Och förlorar miljarder kronor varje år.

Notan för Tobias Jardeberg

Notan för Tony Olsson

Läs mer:

Mer än hälften av alla grova brottslingar har adhd, en impulsstörning som gör barn överaktiva. Trots det får fyra av fem adhd-barn ingen hjälp. - Självklart blir inte alla problembarn kriminella. Men vi måste våga ställa frågan: Om Tony Olssons familj fått hjälp när han var barn, hade vi då sluppit polismorden i Malexander? säger Steve Ericsson på Kriminalvårdsstyrelsen. Under tre dagar kommer Aftonbladet att granska de övergivna adhd-barnen. I dag: Samhället hade kunnat spara 40,3 miljoner.

Malin Nord, Foto: Lotte Fernvall

Publicerad: