På marsch för vården

Publicerad:
Uppdaterad:

Tusentals i protest mot nedläggningar: Nu har vi fått nog

Den svenska sjukvården är i kris.

Flera sjukhus stängs - och nu krävs till och med remiss för att få vård på flera akutmottagningar i landet.

Steg för steg monteras den svenska vården ner. Under 1990-talet förlorade 80 000 vårdanställda sina jobb. Men det räcker inte. Sparkraven är i dag enorma - nästa år ska 5,4 miljarder kronor sparas.

Nu hotas sjukhusen i bland annat Norrtälje, Motala, Västervik, Oskarshamn, Sala, Fagersta.

I lördags gick 15 000 smålänningar ut och demonstrerade för att få behålla kvinnokliniker, BB och barnkliniker i Västervik och Oskarshamn.

"Några kommer att dö"

I Norrtälje samlades folk utanför sitt sjukhus, där akuten, kirurgin och intensivvården hotas.

- Lägger man ned akutsjukhuset så räknar man kallt med att några patienter kommer att dö på väg till Danderyd, sa överläkare Bengt Åke Hoverhjelm till SVT.

Om landstinget i Kalmar lägger ned BB i Västervik tvingas de kvinnor som bor i norra delen av länet resa upp till 20 mil till Kalmar när de ska föda.

Och på sjukhus i Västmanland och Stockholm tvingas patienter ha med en remiss till akuten - för att få vård.

Bör komma i ambulans

Kravet på remiss finns bland annat på akuten i Västerås. Syftet är att minska trycket på personalen - och spara pengar.

Bara de som kommer i ambulans, och uppenbart akuta fall, tas emot.

- Vi vet inte riktigt hur remisstvånget till akuten ska gå till, men tjänstemännen har två månader på sig att utreda det, säger Jan Brithon, landstingsdirektör i Västmanland.

De nya reglerna gäller från årsskiftet.

Eva Fernvall, ordförande i Vårdfacket, är kritisk till hur besparingarna genomförs.

- Vi räknar alltid vad det kostar för vården, inte vad det kostar för medborgarna. Det skulle behövas ett bättre helhetstänkande, säger hon.

"Kortsiktigt"

Stoppet för anställningar och bemanningsföretag säger hon kommer att påverka operationsköerna.

- Man tänker kortsiktigt.

Sparmålen i landstingen ligger nästa år på mellan en och sju procent. Värst är det i Stockholm som ska spara sju procent på utgifterna nästa år, tre miljarder kronor. Tusentals tjänster riskerar att försvinna, framför allt läkare och sjuksköterskor berörs.

- Egentligen behöver vården mellan 20 och 30 miljarder kronor mer än i dag, säger Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s).

Men de pengarna får han inte.

I dag tar sjukvården 7,5 procent av den svenska bruttonationalprodukten.

- Vi behöver 10 procent - om vi ska hålla den servicenivå vi bör ha, säger Lars Isaksson.

Så slår krisen i ditt lands ting

Petter Ovander, Zendry Svärdkrona

Publicerad: