Nyheter

Vår konsumtion av antibiotika är extrem

Av: 

Mary Mårtensson

NYHETER

Och storstadsborna är värst i Sverige

Stockholmarna utmärker sig.

Inga käkar så mycket antibiotika i hela riket.

– Vi tror att stressen i samhället har betydelse, som svårigheten att vara borta från jobbet, säger Mats Erntell, ordförande i Stramarådet inom Smittskyddsinstitutet.

Aftonbladets medicinreporter Mary Mårtensson.
Aftonbladets medicinreporter Mary Mårtensson.

I snitt skrevs 382 antibiotikarecept ut per tusen invånare under oktober 2010 – september 2011. Men skillnaderna mellan landstingen är stora. Och skiljelinjen går mellan storstadsregioner och glesbygd.

I Norrlandslänen konsumeras minst antibiotika – i storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö mest. Stockholm toppar med 412 recept per tusen invånare och år – mot bara 307 recept till jämtlänningarna. Större tillgänglighet och tätare bland läkare och vårdcentraler i storstadsregionerna är en förklaring.

Eric har haft tur

Och högutbildade och höginkomsttagare konsumerar mer antibiotika än lågutbildade och låginkomsttagare.

Men mest antibiotika äter barn i åldern 0–6 – i snitt 515 recept per tusen barn 2010.

Vi träffar Eric, 13 månader, på Serafens vårdcentral i Stockholm. Han har haft tur och aldrig behövt antibiotika.

– Han höll på att få öroninflammation en gång, men fick örondroppar och då gick det över, berättar hans mamma, Sara Cinadler, 33.

Nu har Eric hosta som inte går bort och väntar på doktorn. Sara Cinadler tycker att man bör vara restriktiv med antibiotika.

– Det ska mycket till om man ska ta antibiotika. Men om en läkare rekommendera det så är det nog klokt att ta, säger hon.

Steg med 80 procent

Det är just bland förskolebarnen som skillnaderna är som störst, Mest antibiotika skrivs ut till barnen i Skåne – 608 recept per tusen barn i åldern 0-6, jämfört med 260 i Jämtland. 

I logikens namn torde därför Skånebarnen ha 2,3 gånger fler infektioner om året i snitt än småttingarna i Jämtland. Men något sådant tydligt samband finns inte, enligt Mats Erntell, smittskyddsläkare och ordförande i Stramarådet, nätverket mot antibiotikaresistens.

Som exempel tar han 2006 – 2007 då antibiotikaanvändningen sköt i höjden i Sverige. Halland slog rekord med 800 recept per tusen förskolebarn 2007 – vilket är 80 procent!

– Men vi kunde inte se något samband till ökad sjukdom, att det skulle vara några speciella epidemier då, säger Mats Erntell.

I stället anar experterna ett samband med högkonjunktur.

– Då gick Sverige för högtryck med högkonjunktur. Då steg antibiotikaförbrukningen. Vi gissade att hårt arbetande och upptagna personer ställde krav på att vara "fit for fight" och tog varje chans att snabbt bli friskare.

”Onödig antibiotikaanvändning måste bort”

När kraven i arbetslivet ökar vill man kanske ogärna vara hemma från jobbet själv eller med sjuka barn.

– Vi tror att stressen i samhället har betydelse. Antibiotikakonsumtionen bland barn gick ju också upp.

Regeringens mål är nu att minska antibiotikaförbrukningen till 250 recept per tusen invånare och år till 2014. Alla landsting ligger i dag över den nivån.

– All onödig antibiotikaanvändning måste bort. Den mot virusinfektioner och den "för säkerhets skull, säger Mats Erntell.

Syftet är att förlänga tiden som vi kan använda den antibiotika vi har i dag.

– Om vi använder antibiotika bara där det verkligen behövs, så ökar våra möjligheter att förlänga den tiden.

I går berättade Aftonbladet om 22 dagar gamla Karim, en av de 25 000 som dog av multiresistenta bakterier i Europa i år.

I dag kan vi visa hur extrem konsumtionen av antibiotika blivit: i Sverige stoppade vi i oss totalt 64 ton förra året.

Utvecklingen är livsfarlig, och den drivs av flera faktorer. Kanske viktigast – stressen i arbetslivet gör att allt färre sjuka törs stanna hemma från jobbet.

ANNONS

Missa inte: Den nya muminmuggen "Fiske" finns hos Cervera – köp den nu!

Extern länk från Cervera

Shoppa här!

Antibiotika eller inte?
Publisert: