Han var IB:s agent

NYHETER

Jobbet på Ams var en täckmantel

1 av 5 | Foto: P-O JOHANSSON
Värvades till spionorganisationen Ulf Karlsson, i dag vd för Riksbyggen, värvades 1972 till IB. Han fick en skenanställning på Ams men jobbade för underrättelsetjänsten med att utbilda unga socialdemokrater att möta den yttersta vänsterns argument.

Den 29-årige nyanställde Ulf Karlsson gjorde inte särskilt mycket på sin arbetsplats Ams.

Det var inte så konstigt.

I själva verket jobbade han åt IB med att bekämpa kommunister.

I dag är han vd på Riksbyggen.

Ett kvarts sekel efter det att Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade IB blev registreringen av kommunister åter en het fråga i valrörelsen 1998. Uppbragd över att ständigt få frågor om saker som han inte visste ett dugg om bestämde sig partiledaren Göran Persson att en gång för alla gå till botten med anklagelserna.

Uppdraget gick till Enn Kokk som jobbat i över 30 år på partihögkvarteret. Hans rapport, som dessutom utkommer som bok, offentliggörs i morgon.

På nära 500 sidor intervjuas de som borde veta. En delvis ny bild av samarbetet tonar fram. Bland annat påbörjades det tidigare och avslutades senare än som tidigare varit känt.

Kommunister var säkerhetsrisker

Redan före 1957 förekom ett informellt informationsutbyte mellan socialdemokraterna, försvaret och Säpo. Men riktig skjuts fick det först då Birger Elmér blev chef för försvarsstabens inrikesspionage. Enheten kom att kallas IB, Inhämtning Birger.

Bakgrunden var det kalla kriget och rädslan för Sovjetunionen. Det svenska kommunistpartiet hade tillhört Komintern och tog inte bara emot order utan också pengar från Moskva. Dessutom krävde USA att kunskap om amerikanskt försvarsmaterial som importerades till Sverige inte skulle föras vidare till andra länder. Berörda industrier skulle ”hållas rena från kommunister”.

Den allmänna uppfattningen var alltså att kommunisterna var potentiella säkerhetsrisker. Man måste veta vilka de var.

För att göra arbetet enkelt kontaktade Birger Elmér i början av 1950-talet sin vän och partibroder Arne Pettersson, ombudsman på socialdemokraternas partihögkvarter.

Militären byggde upp kontaktnät

Vid den här tiden var det en strid på kniven om vilka som skulle vinna de fackliga valen som i exempelvis Norrbotten betraktades som viktigare än riksdagsvalen. Socialdemokrater höll därför på lokalplanet benhård koll på vilka som var kommunister och rapporterade in styrkeförhållandena till högkvarteret i Stockholm.

Organisationen var väloljad och kunskapen omfattande även om inga namn regi-

strerades centralt.

– Det var inte vi som hade behov av IB, utan IB som var i behov av demokratiskt pålitligt folk ute på arbetsplatserna, säger Sten Andersson, f d utrikesminister, i rapporten.

Elmérs begäran gick vidare till Sven Andersson, tidigare partisekreterare men då statsråd. Tillsammans med Torsten Nilsson, då försvarsminister, tog han beslutet att tillåta militären att bygga upp ett informellt kontaktnät av socialdemokrater och fackföreningsfolk för att registrera kommunister. Ingen dokumentation tyder på att beslutet förankrades i partiledningen.

Men det socialdemokratiska biståndet till militären blev större än så. Elmér fick exempelvis hjälp av ytterligare ett par ombudsmän för att upprätta IB:s kontaktnät med socialdemokrater.

1969 förbjöds åsiktsregistrering. Som mest hade IB omkring 5 000 personer i sina register. 1970 flyttades dessutom IB:s inrikesverksamhet till Säpo.

Boskillnaden gjordes på initiativ av rikspolischefen Carl Persson. Han var ohyggligt irriterad över att Säpos personkontroll ifrågasattes medan IB, som också registrerade, kom undan helskinnad i debatten.

Persson hade genom sin sekreterares make Axel Hedén (s) fått nys om samarbetet mellan IB och arbetarrörelsen och använde kunskapen för att trycka på regeringen om att Säpo själv skulle ta hand om kommunistjakten. Han fick som han ville.

Men i samband med den stora gruvstrejken i Malmfälten fortsatte IB i hemlighet verksamheten. Beslutet var dåvarande ÖB Stig Synnergrens.

Han var i konflikt med rikspolisstyrelsen och Carl Persson och litade varken på att de skulle klara av att hålla koll på kommunisterna eller att de skulle dela med sig av informationen till försvaret. Dessutom var han rädd för att grupper som KFML(r) och SKP skulle infiltrera krigsmakten genom att låta sig utbildas till elitsoldater och bilda celler. Enligt Synnergren förekom även sabotage.

”Krigs-IB” fortsatte den förbjudna verksamheten

I mitten av 1970-talet bildades det så kallade krigs-IB. Det var inte bara det embryo till en svensk motståndsrörelse som det hittills beskrivits som. Det var också en välkommen täckmantel för IB för att fortsätta med sin förbjudna inrikesverksamhet. Vissa höga socialdemokrater, exempelvis Sören Mannheimer i Göteborg, inkallades till krigs-IB.

Efter den så kallade sjukhusaffären i Göteborg 1975, då 15 personer i sjukvården kartlades av socialdemokrater på uppdrag av Säpo, drog IB ner på sin inrikes verksamhet. Den lades ner helt och hållet 1978 då Synnergren gick i pension och Elmér avslutade sina sista konsultuppdrag. Det var nio år efter det att Säpo övertog uppgifterna och IB inte fick ägna sig åt inrikesspionage.

En stat klarar sig inte utan underrättelsetjänst. Det som gjort att IB ständigt kommit i fokus är samarbetet med socialdemokraterna.

Det har hävdats att IB var en socialdemokratisk organisation. Enligt vitboken är svaret nej. Enskilda socialdemokrater samarbetade med IB, inte partiet.

Men gränserna är otydliga. Samarbetet godkändes av två statsråd och före detta partisekreterare. En lång rad befattningshavare därefter gjorde inget för att avbryta det. Socialdemokratiska ombudsmän hjälpte IB att upprätta sitt kontaktnät. Birger Elmér själv besökte regelbundet partihögkvarteret, bland annat för att hämta en tidskrift som lades undan åt honom. En påfallande hög andel av dem som jobbade på IB var socialdemokrater, exempelvis agenten Ingvar Paues, tidigare partiombudsman.

Skenanställning på Ams

De starka banden mellan IB och partiet illustreras av följande. När Ulf Karlsson, i dag vd för Riksbyggen, 1972 avgick som förbundssekreterare i SSU erbjöds han en skenanställning som byrådirektör på Ams. I verkligheten jobbade Karlsson åt IB. Efter att ha inhämtat råd från bland andra Anders Thunborg, senare försvarsminister, accepterade han.

Under sju månader arrangerade Karlsson kurser för unga socialdemokrater. I IB:s regi skulle de läras upp i att bemöta argumenten från dåtidens bokstavs-

vänster, framför allt KFML(r). Vissa deltagare rekryterades som rapportörer av IB.

Att samarbetet var helt naturligt illustreras också av att de internationella sekreterarna, exempelvis Pierre Schori, ringde till IB och anmälde om de skulle äta lunch med någon representant för öststaterna. Detta för att IB skulle veta att träffen inte var av misstänkt slag.

Den statliga ”sanningskommissionen”, som också undersöker IB, blir klar i slutet av nästa år, efter valet.

EXKLUSIVT I AFTONBLADETRiksbyggens nuvarande vd Ulf Karlsson skenanställdes på Ams. I själva verket jobbade han åt underrättelsetjänsten IB. IB:s kartläggning av kommunister pågick ända fram till 1978, nio år sedan de officiellt avslutats. Det är några av nyheterna i socialdemokraternas vitbok om samarbetet med militären som Aftonbladet med ensamrätt publicerar utdrag ur i dag.

Lena Mellin