Styckmordsläkarna talar ut

Foto: KROPPEN HITTADES UNDER ESSINGELEDEN I JULI 1984. Kvarlevorna hade stoppats i svarta plastsäckar som hittades i ett grönområde nära Karlberg i Stockholm. Vem som mördade kvinnan är fortfarande oklart. Läkarna som nu kräver 40 miljoner i ersättning fälldes för att ha styckat kroppen, men hävdar att de är oskyldiga. Fallet är ett av de mest uppmärksammade i svensk kriminalhistoria.
NYHETER

De har friats från styckmord men pekats ut som likstyckare.

Nu stämmer de staten på 40 miljoner.

– Man har berövat mig livet, säger obducenten till TT.

För första gången ställer han och allmänläkaren upp på en intervju tillsammans.

De båda läkarna, i medierna benämnda obducenten och allmänläkaren, befinner sig på ett advokatkontor i centrala Stockholm.

Det är på dagen 23 år sedan obducenten greps på rättsläkarstationen i Solna, misstänkt för att ha mördat 27-åriga Catrine. Polisen tog honom när han satt i kafferummet tillsammans med sina arbetskamrater.

Den då 30-årige rättsläkaren fördes bort utan att få veta vad han anklagades för. Senare greps allmänläkaren som påstods vara hans medbrottsling.

Det blev början till en av de mest omdiskuterade och infekterade rättsprocesserna i svensk kriminalhistoria.

– Det jag blir mest förbannad på är att ingen säger ”förlåt, vi har gjort fel”. Fel har alla rätt att begå, men det har gått prestige i det här ärendet, säger obducenten till TT.

Tror på framgång

Han har trötta ögon och är klädd i blå kortärmad skjorta och blå jeans. På höger handled bär han en digitalklocka av äldre snitt, på vänster ringfinger en förlovningsring i guld. Allmänläkaren har proper i skjorta och pullover. Blicken är pigg och han ler ofta.

Han tror på framgång i skadeståndsprocessen.

– Vi har väldigt bra ombud – och vi har rätt, säger han.

Allmänläkaren lever i dag ensam. Liksom obducenten är han pappa, men sin dotter har han inte sett på 22 år.

– Det känns bedrövligt. Om några veckor fyller hon 25, säger han.

Under en tid arbetade han i laboratoriet på sin fars företag, men i dag är han arbetslös.

– Jag sover länge. Sedan kliver jag upp, tar på mig morgonrocken och läser nyheterna på text-tv. Mitt liv är mycket enformigt.

Arbetar ideellt

Obducenten är hörselskadad efter ett självmordsförsök. För att få tiden att gå som sjukpensionär arbetar han ideellt.

– Jag hjälper andra som råkat illa ut i rättsväsendet. Jag går igenom förundersökningar och hittar kritiska avsnitt som försvaret bör rikta in sig på.

Han säger att han har stor erfarenhet från rättsväsendet och ”vet att det går att påverka en domstol i en viss riktning”.

– Utgången av en rättsprocess styrs av vem som har tillgång till de bästa skådespelarna – försvaret eller åklagarsidan, säger han.

Obducenten arbetar även ideellt med skönskrift.

– Ett kalligrafiskt arbete säger mer än själva texten – det är som ett konstverk i sig. Jag hade redan i småskolan en vacker handstil och det är någonting som har utvecklats med tiden, säger han.

Toalettstädare

Han är pappa till en 22-årig son och lever sedan många år tillsammans med den kvinna han förlovade sig med 1989.

– Mina närmaste anhöriga har fått lida – och lider än i dag. De har ett självklart behov av att fjärma sig från det hela och det respekterar jag.

Att läkarna skulle börja yrkesarbete är inte realistiskt, enligt obducenten.

– Det finns ingen som vill ha med oss att göra. Även om vi skulle söka jobb som kabinettbiträden, toalettstädare, så skulle vi inte få det. Det säger sig självt, vem vill ha med två ”likstyckare” att göra?

På onsdag bänkar de sig i Attunda tingsrätt. Då inleds skadeståndsprocessen i vilken läkarna kräver 40 miljoner av staten, som de menar förstört deras liv.

Robert Holender/TT