Din del av skulden – 111 877 kronor

avPär Karlsson

Statsskulden har minskat med 24 miljarder sedan i fjol: ”Trodde den skulle sjunka mer”

1 av 13
I dag är din del av statsskulden 111 877 kronor. Klicka vidare i bildspelet för att se hur skulden har förändrats under 2000-talet.

Världsekonomin pekar spikrakt nedåt.

Men den svenska statsskulden fortsätter ändå att sjunka.

Sedan förra året har Gabriella Sjökvists del av densamma minskat med 635 kronor.

Foto: Niclas Hammarström
Statsskulden för varje svensk är 111 877 kronor just nu, en minskning med 635 kronor från 2010. Sedan millenieskiftet har Gabriella Sjökvist, 30, för Aftonbladets räkning illustrerat varje enskild svensks del av skulden.

När finansminister Anders Borg (M) i dag presenterade förslaget till nästa års budget kunde han samtidigt konstatera att den svenska statsskulden fortsätter att sjunka. Det kan jämföras med de enorma skuldbergen som växer i många länder i Sydeuropa och i USA. Där är krisen en följd av den djupa ekonomiska nedgång som drog in över världen 2008-2009 och som nu utvecklats till rejäla underskott i många länders statskassor.

Borg håller hårt i pengarna

Men Sverige är alltså ett av få länder där statsskulden minskar, trots att återhämtningen i vår ekonomi har stannat av och att vi enligt prognoserna också kommer att få en något högre arbetslöshet nästa år. Anders Borg håller nämligen hårt i penningpungen. För hårt, tycker vissa kritiker. Enligt Konjunkturinstitutet finns det ett reformutrymme på 30 miljarder kronor. Alliansregeringen har dock valt att använda bara drygt tio miljarder i budgeten.

Orolig för bostadsbubbla

På ett år har varje svensks andel av statens skuld minskat med 635 kronor, från 112 512 kronor till 111 877 kronor. 1983 började Aftonbladet med sin årliga tradition att spegla den svenska statsskulden genom att följa en person.

Först var det Mathias Abrahamsson från Knutby och sedan millenieskiftet Gabriella Sjökvist, 30, från Enköping. Förra året poserade hon med sin nyfödde son Theodor, alltså ännu en person som får vara med och dela på vår skuldkaka. Att sätta en siffra per svensk är ett bra sätt att förstå hur stor statsskulden är, men det är bara svenska staten som är ansvarig för lånen och betalar räntorna. Fram tills slutet av 90-talet ökade skulden men sedan dess har den, med vissa undantag, blivit allt lägre.

I år går Gabriellas familj i tankar på att köpa ett hus.

– Det är bra att skulden minskar, men jag trodde den skulle sjunka mer. Jag tänker mycket på framtiden och om det kommer bli någon bostadsbubbla eller inte, säger hon.

Så har skulden ändrats sedan 1983

1983: 45 300 kr (103 705 kr)

1984: 55 245 kr (117 041 kr)

1985: 64 103 kr (126 527 kr)

1986: 71 264 kr (134 973 kr)

1987: 75 650 kr (137423 kr)

1988: 73 000 kr (125 380 kr)

1989: 69 300 kr (111 822 kr)

1990: 69 300 kr (101 177 kr)

1991: 72 773 kr (97 236 kr)

1992: 80 567 kr (105 217 kr)

1993: 99 706 kr (124 399 kr)

1994: 129 432 kr (158 073 kr)

1995: 145 955 kr (173 842 kr)

1996: 157 123 kr (186 247 kr)

1997: 158 558 kr (187 053 kr)

1998: 160 047 kr (189 067 kr)

1999: 153 526 kr (180 502 kr)

2000: 138 156 kr (160 795 kr)

2001: 129 465 kr (147 123 kr)

2002: 128 507 kr (142 941 kr)

2003: 136 722 kr (149 300 kr)

2004: 137 899 kr (149 924 kr)

2005: 138 930 kr (150 667 kr)

2006: 134 464 kr (143 666 kr)

2007: 128 146 kr (133 943 kr)

2008: 112 341 kr (113 454 kr)

2009: 112 865 kr (114 383 kr i 2010 års penningvärde)

2010: 112 512 kr

Fotnot: Penningvärdet omräknat enligt Kungliga myntkabinettets databas. Ännu finns ingen uppgift för 2011.