Nu får de mer i kassan – igen

NYHETER

Löneklyftorna ökar mellan politikerna och lönetagare

Foto: VILL SÄNKA ARVODENA Miljöpartiets Gustav Fridolin är en av de politiker som tycker att lönerna i riksdagen är för höga. Under 2000-talet har arvodena ökat med 37,5 procent för ledamöterna – medan vanliga löntagare endast har fått 31,7 procents ökning under samma period.

I dag klirrar det till i riksdagsledamöternas lönekuvert.

Nu får de en tusenlapp mer i månaden.

Aftonbladets granskning visar att löneklyftan mellan toppolitikerna vanliga löntagare ökade under 2000-talet.

Från och med i dag höjs arvodet för Sveriges 349 riksdagsledamöter med 1 000 kronor.

Nu kommer de att kunna kvittera ut 57 000 kronor i månaden.

Aftonbladets granskning visar att politikernas löner har ökat mer än vanliga svenska löntagares under 2000-talets första decenium. Mellan 2000 och 2009 ökade riksdagsledamöternas löner med 37,5 procent, jämfört med 31,7 procent för en arbetande medelsvensk.

Sedan 1994 bestäms lönerna i riksdagen av en arvodesnämnd. På så sätt slipper riksdagsledamöterna själva att ta i den känsliga frågan. Sedan dess har deras löner ökat med 1 800 kronor per år.

”Hatet växer”

Men flera riksdagsmän tycker att de tjänar för mycket. En av dem är Amineh Kakabaveh (V).

– Det är pinsamt att vi tack vare politiska beslut får en lönehöjning, medan många ungdomar nu får se sina löner sänkta. Det gör att politikerhatet växer bland dem som tjänar minst, säger hon.

En annan som vill se sänkta löner är Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

– Det finns en fara i att man som politiker hamnar i en annan verklighet. Klyftan mellan oss politiker och väljare är kanske inte ett stort problem för oss. Men många fritidspolitiker, som inte tjänar ett korvöre, får förklara våra löner för väljare i kommuner där man får vända på varenda krona, säger han.

”Fullt rimligt”

Enligt Gustav Fridolin borde lönerna för ledamöterna ligga runt 40 000 kronor.

Det är framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet som drivit frågan om sänkta löner i riksdagen. Varje år kommer ett flertal motioner in, men de röstas alltid ned. De som vill sänka riksdagslönerna i minoritet.

Ulf Berg (M), riksdagsledamot från Dalarna, tycker att löneökningen till 57 000 kronor är fullt rimlig.

– Vi har arvodesnämnden som gör särskilda bedömningar utifrån löneläget i samhället. Det är en bra ordning. Fackföreningarna begär ju tre eller fyra procent i löneökning för sina medlemmar, då är de 1,8 procent vi får fullt rimligt, det motsvarar inflationen. Men om nämnden tyckte att vi skulle sänka våra löner, får vi ställa upp på det också, säger han.