Nazistdomen kan skapa ny rättstillämpning

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Fredrik Sandberg/TT
I dag kommer domen i det uppmärksammade målet mot femton NMR-demonstranter. De står åtalade för bland annat hets mot folkgrupp i samband med bokmässan i Göteborg 2017. Arkivbild.

I dag kommer domen i det uppmärksammade målet mot femton NMR-demonstranter. De står åtalade för bland annat hets mot folkgrupp i samband med bokmässan i Göteborg 2017. Målet är principiellt intressant och kan i förlängningen komma att påverka svensk rättspraxis.

– Det vore intressant och meningsfullt att få ett prejudikat, säger Charlotte Brokelind, hovrättspresident och utredare kring rasistiska symboler.

Efter ett tiotal rättegångsdagar faller i dag domarna i Göteborgs tingsrätt i efterspelet av den våldsamma demonstrationen för drygt två år sedan. Femton personer, alla män i åldern 20 till 50 år, står åtalade. Av de femton åtalade är fjorton misstänkta för att ha gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp.

Målet har väckt uppmärksamhet inte minst för att åklagaren Jonas Martinsson argumenterat för att symboler, inte minst den så kallade tyrrunan, kläder, tal och slagord sammantaget ska anses utgöra hets mot folkgrupp.

Rasistiska symboler

En som analyserat frågan är Charlotte Brokelind, hovrättspresident vid Göta hovrätt och regeringens utredare kring rasistiska symboler. Justitiekanslern (JK) har vid flera tillfällen sagt att tyrrunan inte i sig kan ses som en rasistisk symbol, men det är inte avgörande. I slutrapporten (SOU 2019:27), som kom i maj 2019, skriver utredaren:

"JK har inte möjlighet att göra samma helhetsbedömning som när det gäller brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp".

– Det är precis det som det här målet handlar om, säger Charlotte Brokelind.

Hon menar att JK och en brottsmålsdomstol har olika utgångspunkter och tittar på olika saker.

– Vår slutsats var den, att skulle det här komma till en rättegång, som det nu har gjort i Göteborg, och tyrrunan förekommer i ett sånt här sammanhang, så kan man visst bedöma den som en del i ett hets mot folkgrupp-brott.

Skydda allmänheten

Utredningen kom till slutsatsen att den svenska lagen vad gäller rasistiska symboler inte behövde skärpas därför att den redan nu täcker in den här typen av brott.

– Lagen är framför allt tänkt att skydda allmänheten som ska kunna känna sig trygg när man går på gator och torg. Man ska inte bli oroad och det ska inte väcka anstöt. Då måste man se till helheten. Det går inte att bryta ner det i smådelar.

I dag saknas det prejudikat och Charlotte Brokelind menar att det är möjligt att det här målet kan gå hela vägen till Högsta domstolen och komma att ligga till grund för framtida rättstillämpning.

– Men det beror helt och hållet på vad tingsrätten skriver i sin dom. Det kan bli intressant, men det är inte säkert, konstaterar Brokelind.

Yrkar på fängelse

Försvaret har i rätten riktat kritik mot konstruktionen och hävdat att åtminstone delar av åtalet vad gäller hets mot folkgrupp i stället bör strykas.

I slutpläderingen yrkade åklagaren på tre till fem månaders fängelse för samtliga inblandade. Förutom hets mot folkgrupp är sju av de åtalade misstänkta för våldsamt upplopp.

Publicerad: