Fler utländska städare till Sverige

avTT

1 av 2 | Foto: Petra Frid/TT
Många av dem som arbetskraftsinvandrar till Sverige från länder utanför EU är lågutbildade.

Allt fler medborgare utanför EU invandrar till Sverige för att arbeta. Och många av dem som kommer är lågutbildade. De senaste fem åren har antalet städare som kommer från länder utanför EU mer än trefaldigats.

En person som bor i ett land utanför EU och som vill komma till Sverige för att arbeta behöver ett arbetstillstånd. Sedan 2014 har antalet beviljade arbetstillstånd ökat med 70 procent, från drygt 12 000 arbetstillstånd till 20 800 förra året. Till och med augusti i år är siffran uppe i 17 000.

En relativt stor andel, ungefär en tredjedel, av dem som kommer är lågutbildade. Majoriteten är bärplockare och plantörer, följt av köks- och restaurangbiträden samt städare. I samtliga dessa kategorier har antalet arbetstillstånd blivit fler de fem senaste åren. Men medan antalet bärplockare ökat i linje med den övergripande trenden har antalet köksbiträden och antalet städare mer än trefaldigats.

"Sverige är unikt"

Även om det handlar om låga tal är trenden tydlig. 2014 beviljades 364 arbetstillstånd för köksbiträden, mot 1 117 i fjol. För städare ökade antalet arbetstillstånd under motsvarande period från 208 till 688. Även i år är trenden ett stort antal tillstånd.

– Sverige är lite unikt i och med att regelverket är öppet för alla. De flesta andra länder i Europa riktar sig specifikt till högutbildade, säger Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

TT: Varför ökar de här kategorierna så kraftigt?

– Det är en generell efterfrågan. Men många söker sig också utifrån där landsmän redan finns. Det skapas en marknad utifrån diasporan, som kanske inte alltid är efterfrågestyrd, säger Helena Carlestam.

Arbetarna i dessa kategorier kommer framför allt från Turkiet, Bangladesh, Mongoliet, Thailand samt forna Sovjetrepubliker som Ukraina och Uzbekistan. Men även typiska asylländer som Irak och Syrien placerar sig högt upp på listan.

"Ingen brist"

Sverige anses ha de mest generösa reglerna för arbetskraftsinvandring i hela OECD. Systemet infördes 2008 av den dåvarande Alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet – och syftet var uttalat att underlätta rekryteringen av utländsk arbetskraft. Tidigare beviljades arbetstillstånd bara för yrken där det rådde brist, och det var myndigheterna som avgjorde om arbetskraften behövdes. Efter reformen kan arbetsgivarna själva bestämma hur många och vilka utländska arbetare de vill anställa.

Att städare och restaurangpersonal ökar kan hänga samman med tjänstesektorns expansion de senaste åren – vi äter mer ute och fler använder sig av rut-avdraget. Men enligt Henrik Emilsson, forskare vid Malmö universitet, sker en relativt stor del av den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till yrken där det inte finns någon arbetskraftsbrist.

– Det är klart att det inte finns någon brist på städare eller snabbmatspersonal i Sverige. När det gäller arbetskraft till lågkvalificerade yrken handlar det framför allt om etniska nätverk som anställer vänner, familj, släktingar och bekanta från sina hemländer som ett sätt att få uppehållstillstånd i Europa, säger han.

Lägre löner i dag

Han hänvisar till flera studier, bland annat från Arbetsförmedlingen och Lunds universitet, som visar att det är så.

– Det finns ganska goda bevis på vem som rekryterar inom de här yrkena. Man kan se att de länder som har mycket småföretag i Sverige också är de som rekryterar. Men du ser mindre rekryteringar från exempelvis Somalia, säger Henrik Emilsson.

TT: Vad är problemet?

– Jag tycker inte att det är ett problem i sig. Men tittar man på effekterna av den nya lagen så ser man att det skett en väldigt stor inkomstsänkning bland arbetskraftsinvandrare. Och många av de lågkvalificerade har inte så goda långsiktiga möjligheter på arbetsmarknaden, men de tar med sig familjen och de stannar. Medan en majoritet av de högkvalificerade oftare kommer själva och lämnar när projektet är slutfört.

Desperata lämna

De flesta länder har en arbetskraftsinvandring för att samhället ska tjäna på det, fortsätter han.

– Vårt system, däremot, utgår inte främst från att det ska vara till nytta för samhället, utan det är andra principer som styr – att det ska vara öppet för alla och att arbetsgivarna vet bäst, säger Henrik Emilsson.

– Men jag tror inte att man såg det här med etniska nätverk framför sig när man lättade upp regelverket, och hur desperata många människor är att lämna sina länder.

ARTIKELN HANDLAR OM