Brå, Brottsförebyggande rådet

Hot eller våld mot var tredje förtroendevald

avTT

1 av 2 | Foto: Petra Frid/TT
Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda har ökat sedan sedan förra mätningen.

Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda ökar och ligger på den högsta nivån någonsin. Totalt uppgav 30 procent av de förtroendevalda att de utsattes under valåret 2018, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.

Undersökningen är den femte som Brå gjort sedan 2012. Siffran 30 procent motsvarar 2 400 förtroendevalda. Totalt har 8 000 av 14 000 tillfrågade medverkat i undersökningen. Andelen kvinnor och män som uppger att de utsatts är ungefär densamma (32 respektive 30 procent). Fler kvinnor än män är dock oroliga för att utsättas, och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär.

Ett parti sticker ut bland de övriga. 44 procent av tillfrågade Sverigedemokrater anger att de utsatts på något sätt. Även Miljöpartiet (37 procent) och Vänsterpartiet (33 procent) har högre siffror än genomsnittet. Lägst siffra har Kristdemokraterna med 21 procent som blivit utsatta.

Och utsattheten får konsekvenser.

Håller tyst

– Det bekymmersamma är att det blir vanligare att det får konsekvenser. 30 procent av dem som blivit utsatta uppger att de undviker att engagera sig eller uttala sig på grund av det, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå. Fler kvinnor än män uppger att detta blir följden.

Ett annat problem som Brå ser är den låga anmälningsbenägenheten. År 2018 polisanmäldes 19 procent av händelserna, vilket är på samma nivå som 2016 och 2014 men lite högre än 2012 (17 procent).

– Det har inte hänt något med anmälningsbenägenheten, och det är bekymmersamt, eftersom om man inte anmäler, så är det svårt att belysa problemet, säger Gavell Frenzel.

Av dem som varit i kontakt med polisen uppgav 20 procent att de hade ganska eller mycket negativa erfarenheter av polisen. 29 procent hade mycket positiva erfarenheter och 26 procent var ganska positiva.

Förargad medborgare

Enligt undersökningen är det vanligt med upprepad utsatthet. 84 procent av dem som utsattes under 2018 uppgav att det hänt mer än en gång. Det vanliga är att politiker utsätts för olika former av hot och trakasserier, ofta på sociala medier, men även via direktkontakt, telefon eller mejl.

Politiker aktiva i sociala medier uppger oftare att de utsätts än politiker som inte är lika aktiva.

Enligt Brå är förövaren oftast en "rättshaverist eller en förargad medborgare". Fysiska angrepp är ovanliga. En något större andel män än kvinnor uppger att de utsatts för fysiskt våld.

En ny fråga som tillkommit i årets undersökning handlar om ifall det förekom något muntligt, skriftligt eller fysiskt angrepp av sexuell karaktär. Totalt uppger de förtroendevalda att så var fallet i 10 procent av händelserna. Här framkommer en tydlig könsskillnad, då 14 procent av kvinnliga förtroendevalda uppger detta medan motsvarande andel bland män är 7 procent.

En annan skillnad som framkommer i undersökningen är att yngre förtroendevalda är mer utsatta än äldre. 44 procent av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger att de utsattes under 2018.

ARTIKELN HANDLAR OM