Coronapandemin

Forskaren om luktmysteriet: Går mot en lösning

Av: 

Amanda Hällsten

NYHETER

Förlorat eller förvrängt luktsinne är kanske det tydligaste kännetecknet för covid-19.

Frågan har gäckat forskarvärlden under hela pandemin – men gåtan håller på att lösas.

– Vi vet relativt bra nu vad det beror på. Det handlar om två mekanismer, säger doftforskaren Johan Lundström.

Närmare hälften av alla som insjuknar i covid-19 tappar lukt- och smaksinnet helt någon gång under sjukdomstiden. För de flesta återgår sinnena till det normala efter några dagar, men omkring 20 till 30 procent drabbas av långvariga eller bestående men med luktnedsättning.

Vad det beror på är en fråga som gäckat forskarvärlden under hela pandemin och hittills har det varit något av ett mysterium.

Men nu tror sig forskare ha hittat svaret om vad det är som gör att lukten och smaken försvinner, och vilka behandlingar som kan hjälpa de som drabbats av det, vilket SvD tidigare rapporterat om.

Johan Lundström, doftforskare.

Forskare: Coronaviruset förstör celler i näsan

I näsan finns en slemhinna där luktcellerna som känner dofter sitter. Där finns även stödceller, som coronaviruset använder sig av för att ta sig in i cellerna.

– Stödcellerna i luktslemhinnan förstörs. Miljön runt luktreceptorerna, det som alltså fångar upp luktämnena i vår omgivning, blir otrevlig, säger Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, som forskar om just detta.

Även luktbulben verkar få problem av coronaviruset, säger Johan Lundström.

Forskare har hittat spår av coronaviruset i luktbulben, som sitter i hjärnan och sorterar doftintrycken från luktcellerna, vilket alltså påverkar lukt- och smaksinnet hos de som smittats av viruset.

– Däremot verkar det inte gå vidare in i andra delar av hjärnan. Viruset kommer till luktbulben, men inte vidare, fortsätter Johan Lundström.

Lukt- och smakbortfall kan leda till depression

Ett tappat lukt- eller smaksinne kan innebära stora problem och ett dagligt lidande för de som drabbas av det.

Johan Lundström säger att många som tappar luktsinnet berättar att de känner sig nedstämda.

– I vissa fall leder det även till depression. En ganska stor andel uppger att de tappar en stor del av glädjen i livet, dels i maten, dels i att man har mindre social samvaro med andra människor. Många föräldrar berättar också att de inte längre kan känna lukten av sina barn, säger Johan Lundström.

Viktigt att luktträna

Vad kan man då göra om man drabbas av lukt- och smakbortfall? Johan Lundström säger att den behandling som fungerar bäst är luktträning.

– Man kan göra det hemma, men i vissa fall kan man behöva få hjälp av sjukvården. Det är av yttersta vikt att man kommer igång med luktträning snabbt. Ju snabbare man kommer igång desto bättre effekt får man. Man kan se det som sjukgymnastik för näsan, säger Johan Lundström, och fortsätter:

– Då minskar man risken för så kallad parosmi, vilket är den jobbiga delen av det som händer med corona. Att allt man äter smakar skit.

En patient gör ett dofttest.

Kan finnas hopp för drabbade

För många personer fungerar luktträningen bra. Det finns dock fall där man inte fått tillbaka lukt- och smaksinnet.

– Om luktsinnet varit borta mer än sex månader, då ser vi en ganska liten andel som så småningom återfår luktförmågan. Personligen skulle jag aldrig ge upp, men man måste vara realistisk och inse att om luktsinnet vara borta mer än ett halvår är det ganska låg sannolikhet att det kommer tillbaka, säger Johan Lundström.

Men förutom luktträning kan det finnas fler ljusglimtar för de som drabbats. Johan Lundström berättar att forskarteamet som han jobbar med har fått resurser för att ta fram nya behandlingar.

– Vi har också fått pengar från regeringen, via Vetenskapsrådet, för att ta fram ett antal nya behandlingsalternativ för de som tappar luktsinnet, eller får förvrängt luktsinne efter covid-19.

ANNONS

20% Rabatt på solskydd & solkräm för alla hudtyper och behov! - Lloyds Apotek

Extern länk från LloydsApotek

Beställ här

Publisert:

LÄS VIDARE

Hon fick covid – nu smakar allt fimp och ruttet

ÄMNEN I ARTIKELN

Coronapandemin

Coronaviruset

Covid-19

Karolinska institutet