”Bidens samtal avgörande”

Av:  TT

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, USA:s president Joe Biden och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson under Natomötet i Madrid.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, USA:s president Joe Biden och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson under Natomötet i Madrid.

Att USA:s president Biden tog kontakt med Turkiets president Erdogan kan ha varit avgörande för att han skulle släppa sitt veto mot Sveriges Natoansökning.

Det tror Turkietkännaren Jenny White.

Efter en lång process stod det i tisdags kväll klart att Turkiet, Sverige och Finland nått en överenskommelse som gör att ansökningsprocessen om Natomedlemskap kan rulla vidare.

Men det var inte bara avtalet som gjorde att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan släppte på vetot precis nu, enligt Jenny White, professor emerita vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

– Den var viktig, men att Erdogan fick ett samtal av USA:s president Joe Biden för några dagar sedan var troligen avgörande. Att han kan visa att han har en dialog och en personlig kontakt med den amerikanske presidenten är oerhört viktigt, säger hon till TT.

Snart presidentval

Erdogan har under hela sin tid vid makten varit mån om relationen till USA och har haft samtal med de tidigare presidenterna Obama och Trump. Men nuvarande president Biden har inte varit i kontakt med honom hittills.

– Det är presidentval i Turkiet snart och Erdogan har tappat i stöd. Att han kan ta rollen som en stark ledare med internationella relationer är oerhört viktigt för honom och en personlig relation med USA:s president är viktig. Där har den turkiska oppositionen inget att komma med, säger Jenny White.

Enligt henne är det viktigare att Biden öppnat för att träffa Erdogan framöver än det faktiska innehållet i samtalet.

Även Magnus Christiansson, universitetslektor och Natoforskare på Försvarshögskolan lyfter dialogen med Joe Biden som viktig.

– -- Det kan ha varit en större framgång för Turkiet att ha blivit lovad ett toppmöte med Biden och eventuella samtal om stridsflygplan än överenskommelsen i sig, säger han.

Vaga formuleringar

Den överenskommelse som Turkiet, Sverige och Finland formulerat är precis lagom vag anser hon. Det framgår bland annat att Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen. Det skulle kunna tolkas som att Sverige betraktar dem som terrororganisationer men det står inte uttryckligen.

– Jag tolkar det inte som att Sverige behöver överge några av sina värderingar eller förhållningssätt. Det borde inte påverka det humanitära stöd som Sida ger till människor som bor i regioner där YPG och PYD finns.

– För Turkiet är det viktigaste att överenskommelsen innebär ett erkännande av de hot mot säkerheten de upplever med PKK, YPG och PYD. Att landets benämns med den nya skrivningen Türkiye i är en viktig signal, säger Jenny White.

Att Turkiet släppte på vetot precis nu tror hon beror på att Erdogan fått ut så mycket han kan av processen innan irritationen från omvärlden blir för stor.

– Blockering av Sveriges Natoansökan har till exempel inte lett till att Ryssland gett klartecken till att Turkiet kan gå in med militära styrkor i Syrien. Det är en bra tid för honom att ta ett steg tillbaka, säger Jenny White.

Ny underrättelsemekanism

Magnus Christiansson reagerar på punkten i överenskommelsen om att länderna ska etablera en gemensam polis- och underrättelsemekanism.

– Det kan vara ett sätt för Turkiet att skaffa sig en bättre bild av den kurdiska diasporan i Sverige. Men frågan är vad det innebär i praktiken att Sverige och Turkiet delar underrättelseinformation, det återstår att se.

Han pekar på att de två länderna har en skild syn på vad som är kurdisk terrorism och att Sverige delar den typen av information med en auktoritär stat kan vara problematiskt.

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN