Protestvågen i världen: Ung, ledarlös, folklig

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Esteban Felix/AP/TT
En aktivist håller i den chilenska flaggan framför en militär pansarvagn under en regimkritisk marsch i Santiago den 22 oktober.

Stora, regeringskritiska protester pågår i flera länder samtidigt. Finns det något som förenar dem?

– Unga och kvinnor spelar en viktig roll, säger forskaren Isak Svensson.

I Libanon var det nya skatter på telefonsamtal via meddelandeappar, i Irak en frustration över arbetslöshet och en svag offentlig sektor. I Katalonien var det domar mot separatistledare som drev ut människor på gatan – i Hongkong ett kritiserat lagförslag om utlämning av brottsmisstänkta till Fastlandskina.

Gnistan som tände proteströrelserna skiftar, och varje land har sin egen historia. Men finns det några likheter?

Ja, hävdar professor Isak Svensson vid institutionen för freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet.

– Rörelserna tycks drivna av unga människor som känner misstro mot hela det politiska systemet. Därför tar man till andra metoder, utanför de etablerade formerna för att påverka beslutsfattare, säger han till TT.

Små krav blir stora

De första studenterna som reste sina plakat i Chiles huvudstad Santiago den 18 oktober demonstrerade mot en enda fråga: höjda avgifter i kollektivtrafiken. Efter att ha mött hårt motstånd från militären ökade uppslutningen och kraven utvidgades till breda reformer mot den sociala ojämlikheten.

I flera städer i Iran blev ransoneringen och chockhöjningen av priset på bensin startskottet för missnöjesyttringar, som senare kom att riktas mot den auktoritära regimen som helhet.

– Det är en gemensam nämnare. Rörelsen börjar med specifika krav av mer begränsad natur. Dessa har sedan vuxit till att bli mer generella och maximalistiska, säger Isak Svensson.

Mest fredliga

I flera av länderna, bland annat Libanon, överbryggar rörelserna tidigare viktiga religiösa och etniska motsättningar. De drivs framåt kollektivt och saknar politiska ledarfigurer. Kvinnor har en framträdande roll.

Isak Svensson ser också tecken på att en majoritet av aktivisterna har hållit sig till en "ickevåldsprincip", alltså att de använder fredliga metoder som att ockupera torg, blockera vägar eller sittstrejka.

– I huvudsak är det civila som demonstrerar. På vissa platser förekommer våld, men demonstranterna har i regel inte organiserat sig militärt eller beväpnat sig.

Global spridning

Så varför sker alla dessa protester samtidigt?

Forskningen tyder på att folkligt motstånd smittar av sig, säger Isak Svensson. Men historiskt har en sådan spridning främst varit regional.

Så var fallet i Filippinerna där en revolution fick diktatorn Ferdinand Marcos på fall 1986. Men också i de så kallade färgrevolutionerna i forna Sovjetunionen under början av 2000-talet.

– Ofta finns gemensamma strukturella problem i länder som ligger nära varandra. Under arabiska våren fanns liknande brist på demokrati och utveckling i länderna, och stora ungdomskullar som inte kände att de kunde uppnå sina livsaspirationer, säger han.

– Det som tycks annorlunda den här gången är att det är mer globalt än tidigare. Flera regioner reser sig samtidigt.

 

Fakta: Protester som pågår nu

Här är några av de proteströrelser som pågår i världen just nu.

 


Hongkong

Protester sedan den 9 juni. Utlöstes av ett lagförslag om att möjligöra utlämningar av brottsanklagade Hongkongbor till Fastlandskina. Rörelsen kräver nu demokrati och regimskifte. Två människor har dött i samband med protesterna.

Iran

Protester sedan den 15 november. Utlöstes av ett regeringsbeslut om att ransonera och dra tillbaka subventioner på bensin – något som ökat priset med upp till 300 procent. Flera har dödats.

Bolivia

Protester sedan den 21 oktober. Utlöstes av ett omtvistat resultat i presidentvalet den 20 oktober som säkrade den sittande presidenten Evo Morales fjärde mandatperiod. Morales motståndare hävdar valfusk. Trycket fick presidenten att avgå och ta sin tillflykt till Mexiko. Runt 20 har dödats.

Libanon

Protester sedan den 17 oktober. Utlöstes av en föreslagen skatt på samtal via meddelandeappar. Det mynnade ut i massdemonstrationer mot korruption, bristande samhällsservice och religiösa motsättningar. Premiärminister Saad al-Hariri har avgått. En person har dödats.

Irak

Protester sedan den 1 oktober. Utlöstes av uppmaningar på sociala medier om att protestera mot korruption, arbetslöshet och en illa skött offentlig sektor. Regeringen har lovat reformer, men folket kräver regimskifte. Minst 320 personer har dödats medan 15 000 har skadats.

Guinea

Protester sedan den 7 oktober. Utlöstes av en föreslagen grundlagsändring som skulle tillåta president Alpha Condé, 81, att bli omvald till en tredje mandatperiod. Åtminstone 17 människor har dödats.

Chile

Protester sedan den 18 oktober. Utlöstes av en prisökning på kollektivtrafikavgifter, men har utvecklats till missnöje över styret och stora socioekonomiska klyftor i landet. Regeringen har lovat att ta fram en ny grundlag. Minst 20 har dödats.

Publicerad:

ARTIKELN HANDLAR OM

Hongkong

Libanon

Bolivia

Irak

Iran