Coronavirusets bedrägliga dödlighet

Av: TT

Publicerad:

Hur farligt är coronaviruset, egentligen? Ingen vet, men många gissar. Eventuellt, säger vissa forskare, håller hela världsekonomin på att gå i baklås – över en sjukdom som kanske inte är dödligare än en vanlig influensa.

En katt klöste en elefant, varpå elefanten blev så rädd att den hoppade nerför ett stup och dog.

Elefanter kan inte hoppa. Liknelsen har likväl använts av forskare för att beskriva vad som är på väg att hända nu när hela världsekonomin håller på att gå åt fanders och miljoner människor har förlorat sina arbeten på grund av coronaviruset. Allt, säger samma forskare, kokar ner till hur farligt viruset egentligen är, något vi vet nästan pinsamt lite om.

Vid nya smittsamma sjukdomar är den rapporterade dödligheten till en början alltid mycket högre än den faktiska. Detta eftersom det är de svårast sjuka som märks först, inte alla de som bara får milda eller inga symtom alls. Coronaviruspandemin är inget undantag. Det var inte länge sedan Världshälsoorganisationen WHO slog fast att dödligheten var 3,4 procent. Sedan dess har den siffran stadigt justerats neråt, ända till nu då vissa forskare menar att dödligheten kanske inte är högre än vid en vanlig säsongsinfluensa, eller till och med ännu lägre. Men kan det verkligen stämma?

Halva befolkningen

Dödligheten i epidemiologiska sammanhang är hur många som har dött av en viss smitta i förhållande till hur stor andel av en viss population som har blivit infekterad. Problemet med coronaviruset är att ingen har en susning om hur många som har infekterats, eftersom många knappt ens märker att de har drabbats.

Sunetra Gupta, professor i teoretisk epidemiologi vid Oxford University, har påpekat att alla spekulationer om coronavirusets dödlighet är meningslösa om vi inte testar befolkningen. Sådana studier har påbörjats, bland annat av Folkhälsomyndigheten, men några resultat finns ännu inte. Sunetra Gupta och hennes kollegor vid Oxford University har räknat ut att halva Storbritanniens befolkning skulle kunna vara infekterad av coronaviruset, vilket skulle resultera i en mycket lägre dödlighet än vad man hittills har trott.

John Ioannidis, professor vid Stanford University, är inne på samma linje. Han har kallat alla epidemiologiska data som hittills finns om coronaviruset för "extremt opålitliga". Exempelvis, säger han, resulterade smittan när den härjade på kryssningsfartyget Diamond Princess i en dödlighet på 1 procent, vilket många tog fasta på. Men detta var i en grupp äldre människor, varav många hade andra sjukdomar. John Ioannidis håller det inte för otroligt att coronaviruset – i slutändan – kommer att visa sig ha en dödlighet på runt 0,1 procent, det vill säga som en vanlig säsongsinfluensa, eller till och med ännu lägre.

Svårt att veta

Den andra parametern är hur många som faktiskt dör av smittan, något som också väcker frågor. För vad dör dessa patienter av – egentligen?

Enligt den officiella statistiken har hittills 333 personer dött av coronaviruset i Sverige. Av dessa har 88 procent varit 70 år eller äldre. De flesta som dör har också underliggande sjukdomar. Men dog alla dessa på grund av coronaviruset? Det vet vi inte. Vi vet bara att de dog m e d coronaviruset. Att veta den egentliga dödsorsaken är inte alltid så enkelt, vilket en artikel i Expressen visar där tidningen konstaterade att en 26-årig kvinna dött av coronaviruset – efter att ha avlidit av hjärtstopp. Bidrog viruset till hjärtstoppet, eller fick hon hjärtstopp av helt andra orsaker? Det framgick aldrig av artikeln.

I Sverige har den så kallade överdödligheten på grund av vanlig influensa beräknats till cirka 500 personer en "mild" säsong, och upp till drygt 2 000 en svårare. Patologiska undersökningar genomförs sällan. I stället brukar dödsorsaken anges till den lunginflammation många också drabbas av, eller "influensaliknande sjukdom". Studier har dock visat att det inte sällan handlar om helt andra typer av virus än just influensa, däribland olika typer av coronavirus varav somliga tros ha en dödlighet på upp till 8 procent.

Dör i alla fall

Men alla som dör på överfulla intensivvårdsavdelningar då? Alla hemska bilder. Kanske, säger Sir David Spiegelhalter vid Cambridge University, beror det på det snabba förloppet, snarare än på hur farligt viruset är. Det vill säga att ett förlopp som normalt pågår under flera månader, i skymundan och helt i det tysta, som vid influensa, nu sker inför världens ögon på några få veckor i stället.

Dödligheten i covid-19 ökar raskt med stigande ålder. För dem som är 80 år eller äldre är risken att dö runt 10 procent. En betydande risk, med andra ord. Men intressant nog dör en nästan exakt lika stor andel av dem som är över 80 varje år i alla fall, fast av helt andra orsaker. Det visar sig att dödligheten i covid-19 följer den förväntade dödligheten i olika åldersgrupper hand i hand (se grafik). Att leva har alltid inneburit en risk för att dö, en risk som – föga förvånande – ökar ju äldre man blir.

Många av dem som dör av covid-19 hade antagligen dött ändå, säger Sir David. Det innebär inte att coronaviruset inte kommer att resultera i en överdödlighet, men det kommer att bli en betydande överlappning mellan de som dör av covid-19 och de som hade dött i alla fall, säger han.

Detta, menar många, bör man ha i åtanke innan man stänger ner hela samhällen för en smitta som kanske inte är dödligare än en vanlig influensa, för att skydda människor varav ett hyfsat stort antal hade dött i alla fall.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN