Fibern tar fart – men alla jublar inte

avTT

1 av 3 | Foto: Johan Nilsson/TT
Gunilla Larsson i byn Esarp utanför Staffanstorp väntar fortfarande på sin fiberinkoppling.

Fiberutbyggnaden på landsbygden har tagit fart igen. Enligt en ny rapport har nu mer än hälften av hushållen på landet tillgång till fiber, och börjar därmed komma ikapp städerna.

Men åsikterna om fiberns betydelse går isär bland landsbygdsbor.

– Här ska det bli fiber, är tanken. Det skulle ha varit klart september 2016, säger Gunilla Larsson i byn Esarp utanför Staffanstorp och pekar ner i ett stort grushål längs med landsvägen.

Kablar och fiberband sticker upp ur jorden. Nu väntar alla på anslutningen.

Billigare tv

Frågan om fiber har drivits i flera år i den skånska byn. Till slut tog ett bolag över uppgiften och nu är grävningarna i gång. Enligt det senaste beskedet ska fibern in i Gunilla Larssons hus redan i slutet av oktober.

Hon skakar lätt på huvudet.

– Jag tror nog mest på det här när jag ser det.

Drygt tre mil därifrån, utanför Sjöbo – som också är en av de kommuner som är absolut sämst på fiber enligt Post- och telestyrelsen (PTS) – skakar även lantbrukare Bo Mårtensson lätt på huvudet.

Växtodlingen, elproduktionen med solceller och allt övriga företagande som pågår på hans Brandstad Gård är inte beroende av fiber i marken. Här sköts allt med hjälp av trådlös uppkoppling via mast – utan problem.

– Den enda anledning till att jag vill ha fiber är för att kunna titta på tv lite billigare än jag gör i dag, säger han och fortsätter:

– Man pratar mycket om att "har inte landsbygden fiber kan den inte utvecklas". Men vi har ju utvecklats ganska bra ändå – utan fibernätet.

Handlar om ekonomi

Åsikterna om fiber må gå isär, men enligt Internetstiftelsens nya rapport ” Svenskarna och internet 2019” ser det ut som att fiberutbyggnaden på landsbygden återigen tar fart. Förra året hade 43 procent av de tillfrågade hushållen tillgång till fiber. I år är siffran 55 procent. Även i städerna går fiberutbyggnaden fram, och ligger nu på 58 procent, enligt rapporten.

Klyftan mellan stad och land börjar minska – men fiberutbyggnad tar på sina håll ändå tid. Orsaken? Det handlar om ekonomi, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

– Det är enklare och billigare att ansluta fiber till fastigheter i staden, säger han och fortsätter:

– Är man långt bort från närmaste knutpunkt så blir det mer att gräva och längre avstånd.

"Då är det ju helt kört"

Dessutom kan det ofta bli krångligt på landsbygden – olika kommuner, län och tätorter har olika regler för hur man kan gräva, och det krävs ofta tillstånd av markägare, tillägger Jonasson.

TT: Men måste man verkligen ha fiber?

– Det finns inget fullgott alternativt. ADSL läggs ner i snabb takt och mobilt bredband har inte samma täckning. Du kommer inte att ha samma kapacitet om det är många hushåll som delar.

Gunilla Larsson känner igen dilemmat. I Esarp bor en del barn, som ofta får skoluppgifter att lösa via nätet. Hopplöst om man är uppkopplad via de gamla telekablarna, påpekar hon.

– Ja, det tar lång tid när man sitter med något så långsamt som ADSL. Och så kanske man har ett syskon som sitter och spelar spel samtidigt – då är det ju helt kört.

Att fibern blir allt viktigare är Gunilla Larsson övertygad om.

– Det tror jag den blir. Vi är ju också moderna människor som vill följa med. Streama en film... det har vårt gamla nät varit för dåligt för.

ARTIKELN HANDLAR OM

Sjöbo